Dagens Nyheter – 28 februari 1873, sida 1

RE i stora försänkningen utfyllda stenmassorna hade utgjort 1,100 kubikstänger. Och som man af ofvanstående funnit, skulle under åren 1871 och 1872 för stora försänkningen tillsammans 520,000 rdr användas. Men nu behöfves för hela denna försänkning ej mindre än 19,000 kubikstänger sten. Deraf kan man göra sig ett begrepp om, hvilka kostnader som ännu återstå, äfven om man antager att i nyssnämda summa ingår kostnaden för åtskilliga förberedande anordningar, hvilka likvisst enligt k. propositionens eget medgifvande ej blifva fulländade förrän i maj 1874. För arbetena under sistnämda år äskas icke mindre än 950,000 rdr, hvaraf 500,000 skola användas till försänkningsarbetena och 450,000 till Kungsholmens ombyggande. Af ofvanstående torde emellertid vara klart: att i den först uppgifna, för fästningens fullbordande behöfliga summan af 3,750,000 rdr stora försänkningen ingick blott med den af 1867 års komit beräknade kostnaden af 432,000 rdr; att denna kostnad efter verkställda undersökningar af bottnens beskaffenhet i stora inloppet ökades till 1,080,000 rår; att sistnämda kostnad i följd af förändrad arbetsmetod ytterligare kommer att ökas, man vet ej huru mycket; att äfven kostnaderna för försänkningarne i de mindre inloppen redan öfverstigit det ursprungligen beräknade beloppet. Blott af dessa fakta framgår, att fästningen måste kosta vida mera än den först uppgifna summar, och att regeringen i afseende på dess byggande beträdt samma väg som förut så många gånger vid offentliga arbeten, nemligen att genom låga beräkningar inlocka representationen i företag, som sedermera visa sig vida dyrbarare, men svårligen ; kunna öfvergifvas, då man en gång gifvit alltför stora gummor på hand. Men icke nog dermed. Enligt många sakkunniges omdöme blir fästningen ej ers med dessa summor försvarbar. I statsrådet Abelins plan ingingo blott försänkningarne, Kungsholmens ombyggande, fulländandet af skansen vid Hästbolmen (vestra inloppet) samt en förekansning vid Hvita Krog åt landsidan. Men de meromnämda komitterna ansågo att dessutom tvenne fästen borde uppföras utanför stora försänkningen på grunden Dynan och Hjortgrundet, samt en permanent skans på hvardera af öarne Aspö och Tjurkö, som omsluta stora inloppet, för att derå afvärja landstigningar. Att staden och etablissementerna det oaktadt ej äro bombfria, särdeles ej från landsidan, der bombardering på mycket nära håll kan åstadkommas, är ofvan omnämdt och har aldrig kunnåt förnekas. Månne det under dessa omständigheter ej vorö oundgänvgligen nödvändigt att ännu en gång revidera byggnadsplaner och Kostnadsberäkningarne? Kan riksdagen försvara att bevilja dö nu äskade, dryga anslagen, innan den vet i hvad mån de räcka till? Riksdagen 1871biföll fästningens fullbordande under förutsättning att 3,750,000 rdr derför vore tillräckliga. Men är 1873 års riksdag bunden af ett dylikt medgifvande, om det visar Big, att fästhingen kostar vida mera, ja kanhända det dubbla, utan att den det oaktadt kommit i ett sådant försvarsskick, att ej ytterligare utvidgning och ökade kostnader blifvå nödvändiga? Hvem skall slut