Dagens Nyheter – 28 februari 1873, sida 1

DEE ERE ENSE EEE FROST förslag för hela fästningen uppgjordt. Nu böfanns emellertid ätt den nya försänk. ningen skulle kosta icke mindre än 1,080,00C rdr ). Sammalunda med försänkningarne i de mindre sunden, hvilka i början blott beräknats till 168,710 rdr, men som redan under åren 1871 och 1872 slukat 180,000 rår, och af hvilka ännu mycket återstår. Man vill veta att under hösten 1871, om vi ej alltför mycket misstaga oss, hände statsrådet Abelin det obehaget, att då han sände det upprättade kostnadsförslaget till granskning af vapenoch befästningskomitån, denna visserligen medgaf, att kostnadsberäkningarne voro riktiga för de arbeten, som der omnämdes, men tillika anmärkte, att fästningen ej kunde försvaras, om ej alla de förut af densamma föreslagna befästningsverk uppfördes och för hvilka, såsom nyss nämdes, kostnaderna uppgingo till 5,664,000 rdr utom bestyckningen. Föga belåten med ett dylikt officielt utlåtande, som naturligtvig ej kunde framläggas för den kommande riksdagen, återsände krigsministern detsamma till komitn med förklaring, att han alldeleg icke -anmodåt komiten att yttra sig öfver sjelfva fästningsanläggningen, utan blott infordrat utlåtande öfver de af honom föreslagna arbetena, hvarför komitån borde inkomma med ett annat betänkande, hvilket äfven skedde. Vid 1872 års riksdag begärdes och erhöllos för år 1873 till fästningsbyggnaden 450,000 rdr. Af de 350,000, som vid föregående riksdag blifvit beviljade, skulle 270,000 rår användas till dei stora försänkningen och80,000 rdr till försänkningarne i de mindre sunden. Af de begärda 450,000 skulle 250,000 användås till den stora försänkningenp, 100,000 till de mindre förkänkningarne och 100,000 till förberedande arbeten för fästningen Kungholmens ombyggande. Under vintern 1871—1872 hade emellertid arbetsbefälbafvären vid fästningsbyggnadera Kommit underfund med, att detdittills påtänkta sättet för störa försänknin. gens verkställande, nemligen stenens transporterande på jernvägar från stenbrotten ut på sjelfva banken, der den från jernvägsvagnarne skulle uthällas i vattnet, ej kunde användas i anseende till sjöns våldsamhet och drifisens påträngande. I stället måste man från jernvägsbryggorna först inlasta stenen i särskilda dertill konstruerade pråmar med bottenluckor, hvilka medelst ångfartyg skulle utbogseras till försänkningsplatsen. Härigenom nödgades man bygga en jornväg af emkring 12:000 fots längd, hvar af 1,100 fot på en pålbrygga öfver sundet Finskan; samt vidsre anskaffa nödig materiel, hvaribländ 1 lokomotiv med 50 vagnar, 6 störa pråmar och 2 ångbåtar. Att kostnadernå för försätkningen genom den sålunda förändrade arbetsplanen ytterlgare skulle ökäs, medgifves i k. propositiohen fill 1873 ärs fiksdag. Försänkningen skulle således kosta öfver 1,080,000 rdr. Men huru mycket, har ej af fortifikationsBefälhäfvaren kunnat uppgifvas, förrän man inhemtat erfarenhet af nästkommånde årsatbete. Någon ledning i detta afseende fiönes dock i den k. ptopositionen. De för dess afgifvande, d. vy. B. före slutet af år 1872, ) Se i detta bänseende k. propositionen till in nevarande års riksdag, bilaga or 3 a, sidan 50. x) Se k. propositionen till 1872 ärs-riksdag. TRE —?