Dagens Nyheter – 28 februari 1873, sida 1

Hvad kommer Karlskrona attkosta? Som man känner, hade arbetena vid Karlskrona fästning upphört under åren 1869, 1870 och 1871, dels af brist på tillgångar, men kanhända hufvudsakligen emedan man allvarsamt började ifrågasätta, huruvida de oerhördå summor skulle kunna anskaffas, som efter sjöartilleriets utomordentliga utveckling och pansarets införande visat sig nödvändiga till sjöfästningars byggande, äfvensom huruvida Karlskrona öfverhufvud vore behöfligt, sedan ett nytt system för sjöförsvaret, kustförsvaret, blifvit antaget. Men så kom fransra kriget och med detsamma den låtsade skrämseln å regeringens och en del af pressens sida, att Sverige deri skulle bli inblandadt, med ändamål att af riksdagen tilltvinga sig stora anslag till försvarsväsendet och getomförandet af en ny arm6organisation. Bland annat upptogs då äfven tanken om Karlskronas fulländande, eller rättare sagdt totäla ombyggande. Men sakon vår ännv vid början af 1871 års riksdag så litet förberedd, att statsrådet Abelin då ej kunde framlägga någon detaljerad beföstningsplar, utan blott ungefärligen uppgifva kostnaden till 3,750,000 rär. Först den 16 mars 1871, således 2 månader efter riksdagens öppnende, inkom befälhafvaren för fortifikationen med förslag till befästningårhe; men då hade ännu icke bottnör i stora inloppet, som skulle försänkas, blifvit undersökt, hvarföre ej heller någon mnoggrann beräkning å försänkningens, och följaktligen ej heller på fäistningens Kostiad kunnat göras. Hela förslaget om Karlskronas befästande rönte äfven lifligt motstånd, särdeles i den folkvalda kammaren, der det äfven föll med 92 röster mot 77. Men vid gemensam votering segrade dock regeridbgens plan, i följd Hväraf anslaget beviljades samt 150,000 rdr änslögos till ombyggnaden för 1871 och 200,000 rår för 18727 Såval under rikedagens öfverläggningar som i pressen. yttrades de starkaste tvifvelsmål om möjligheten att fullända fästningen för den af regeringen begärda summan. Den år 1867 nedsatta särskilda befästningskomitn hade beräknat kostnaden till 4,328,775 rdr och de permanenta våpenoch befästningskomiten till 5,664,700 rdr, allt förutom bestycknibgen, som af den förra komitd antagits till 673,200 rdr; det oaktadt funbdos i båda komit6erna flere reservanter, som angågo de föreslagna verken för svaga och otillräckliga; och ingen kunde neka, att bombardering: af städen och etablissementerna svårligen kunde hindras, äldraminst från landsidan. Trots allt detta änsåg sig statsrådet Abelin kunha undvara flera af de vigtigåste ytterverken och lyckades sålunda nedbringa kostnaden till den ofvan uppgifna. Först under sommaren efter riksdagens glut, då anslaget redan var beviljadt, kunde undersökningärne angående bottens beskaffenliet i stora inlöppet fulländas öch kostnadsförslag öfver försänkningen uppgörås. Mån fann då att den af 1867 årg komite antågna grusförsänknirgeil med kam af kullersten var alldeles för svag och att densamma helt och hållet måste bestå af sten. Nämda komite hade beräknat kostnader för den förra slags försänkningen till 432,095; och efter denna beräkning, med en mindre förhöjtling, Vår statsrådet Abelinis kostnads