ne VTT RÖNEN tt år mm komiten utgifna proföfversättning af nya testamentet och ådagalade klarligen, bland annat, att flera ställen i öfversättningen vore bibehållna som kritiken redan långt före detta såsom instuckna utmönstrat från grundtexten och att det fromma bedrägeriet inskjutit i öfversättningen hela meningar, som icke ens finnas i originalet. . Stora bekymmer uppstodo härvid inom de rättroendes leder och efter någon öfverläggning började bibelkomitens ledamöter inom kyrkomötet att ursäkta sig och, likt stamföräldrarne i paradiset, kasta skulden: från sig, denna gången icke på armen, utan på den längeseden aflidne domprosten Knös, som påstods hafva omhandhaft öfversättningen just af de ställen, mot hvilka Rydberg framställt oemotsagda anmärkningar. . Det berättas i sammanhang härmed, att då domprosten Melin efter kyrkomötets slut tillspordes, hvarför han ensam bland bibelkomitåns ledamöter uaderlåtit att yttra sig i denna högvigtiga fråga, afgaf han det svaret: jag blygdes i sanning så mycket öfver mina kamraters beteenden, att jag icke kunde förmå mig att yttra ett ord. Vare detta nog sagdt om denna komitå. . Vi ha en kyrkolagskomitå. Dennas anor gå vida längre tillbaka i tiden än bibelkomitöns. Den har med några afbrott varit i verksamhet omkring 150 år. För något mer än 30 år sedan framlade den efter många vedermödor ett förslag som befordrades till trycket, utlemnades i bokhandeln och utdelades till granskning i alla domkapitel. Om det stannade hos dessa eller hos k. m:t är oss obekant, men till någon behandling af riksdagen har det, oss veterligen, aldrig. öfverlemnats. Förordnades -så nya ledamöter att taga verket om hand. I denna nyaste kyrkolagskomit6 för grefve. Hamilton ordet. Bisittare äro erkebiskopen, biskopen i Lund, en utgammal kyrkoherde från Östergötland samt den frisinnade riksarkivarien Nordström. . Ja, förunderligt nog uppgifves han verkligen vara den mest frisinnade inom denna komit6 och det påstås att arbetet i broderlig, högkyrklig endrägt långt före detta blifvit afslutadt om icke hr Nordström framkommit med hvarjehanda obehagliga motsägelser. Som bekant är lemnas i komiteer det hufvudsakliga redaktionsarbetet åt ser kreteraren och dertill har valts, icke någon lagfaren man, utan en Konsistorienotarie, så att hr Nordströms slutliga arbete med granskningen af sjelfva lagspråket måtte bli alldeles outhärdligt. Utaf hela detta arbete, som från början bekostats med stora summor, ja så stora, att det kunde vara intressant att genomgå räkenskaperna deröfver, blir väl aldrig särdeles mycket större gagn än af vanlig makulatur. Låtom oss till slut kasta en blick på katekeskomitn. Denna är icke rätt gammal. Likval hade regeringen varit betänkt på att göra något i den vägen, innan kyrkomötet derom gaf en vänlig påstötning. Redan 1863, således för 10 år sedan, lemnades åt nuvarande rektorn i Malmö, C. Wåhlin, understöd af allmänna medel för utgifvande af en kateketisk handbok. Hr Wahlin åtnöjde sig blygsamt med att uppbära understödet och regeringen har hittills högsinnadt åtnöjt sig med att ingen kateketisk handbok utgifvits af Wåhlin. Deremot har samme Wåhlin senare icke undandragit sig att arbeta i katekeskomiten, åtnöjande BOVERKET NR Ne