Dagens Nyheter – 18 februari 1873, sida 1

-—MAVU förskräckelse, och tvingade både kusken och Fiskar-Erik till några ögonblicks vapenstillestånd, för att taga vara på de uppskrämda djuren — börjades nu en strid nästan på lif och död mellan den sjuttiofemårige nordbon och den tjugusexårige sydlänningen. Italienaren sökte rycka den gamle ned i diket vid vägen, men med ett oförmodadt språng öfver detta tvingade f. d. underofficern sin motståndare att följa med till den jemna gräsplanen på andra sidan. Emilio Dolcini spände i raseri sina fipgrar som ett par klor kring fiendens hals i afseigt att strypa honom, men med ett kraftigt tag gjorde sig den starka gubben lös och kastade med ett väl måttadt slag mot sydlänningens panna denna flera alnar baklänges mot en liten enbuske, på hvilken han snafvade och föll. Staffan Granat fick nu rådrum att från dikeskanten upptaga den käpp han under attacken förlorat, och hvilken han nyss skurit åt sig till vapen, och han började nu med tillhjelp af denna en grundlig bastonad på hbarpspelaren, som åter rest sig upp och nu ämnade förnya sitt anfall, men hejdades af ett par kraftiga armar, hvilka plötsligt omslöto honom bakifrån. Hva ska göras med den här göken?4 sporde Håkan. Ska han sättas på en annan klippa? Under tumultet hade kusken hjelpt den af skrämsel halfdöda Eleonora med sin högljudt gråtande gosse ur vagnen å motsatta sidan till