Dagens Nyheter – 15 februari 1873, sida 1

eX-Å-XÅQÅ: —Xz-Å—ÖRssssssassasäkssssåsdassskkks icke läser eller läst latin. Invgen utom läroverket eller på enskild väg beredd realbildning skall kunna berättiga till inträde vid statens elementarläroverk utan denna inledande kunskap eller kurs i latinet, hvilken likväl på samma gång anses så betydelselös, att den å elementarläroverkets egen reallinie icke skall behöfva fortsättas eller påbyggas. Man har då pedagogierna att anlita, tycker läsaren kanske. I dem slipper man ju latinet och får någöt främmande lefvande språk i stället. Dervid måste dock erinras, att pedagogierna äro beräknade på allenast två, högst tre klasser, ettåriga nämligen. Yngling, som icke från början kunnat eller velat underkasta sig latinläsningen vid elementarläroverket, lärer än mindre kunna eller vilja sedermera underkasta sig att utom läroverket och på enskild väg förse sig med den latinkunskap, utan hvilken ingen öfvergång finnes från pedagogi till elementarläroverk och ingen utsigt att efter genomgåendet af den förra få fortsätta sina studier vid det senare. Pedagogierna blifva sålunda ett slags återvändsgränder, der bildningen slutar med de tre årskurserna, utan att några sidovägar till yrkeseller tillämpningsstudier hinna från dem utgrena sig. Man betänke sedan, hvilket anseende eller förtroende dessa pedagogier skola vid sidan af elementarläroverken kunna tillvinna sig, då lagen sjelf ställer dem så lågt, att de icke en gång få hafva namn af elementarläroverk eller till dessa räknas. Det är slutligen gifvet, att om icke latinet hade föreskrifvits äfven inom de gemensamma klasserna, så hade de ifrågavarande bastardläroverken icke behöft likasom till tröst och ersättning påtänkas och en hel mängd för dem beräkneliga löner och andra kostnader kunnat inbesparas eller ändamålsenligare användas. Den gemensamma fyraåriga, nedersta afdelningen af läroverket hade då just blifvit lämplig att såsom lägre eller lägsta läroverk förekomma der, hvarest förhållandena icke hsde påkallat eller medgifvit ett mera omfattande. Mogenhetspröfningen skall, äfven efter komitens förslag, blifva dels skriftlig, dels muntlig och anställas under ledning af censorer, som af k. m:t utses, men för fem år. De skriftliga profven skola bestå i en uppsats eller afhandling på modersmålet, en öfversättning från svenska: till latin på den klassiska, till tyska, engelskaseller franska på reallinien, samt i två matematiska arbeten, det ena omfattande två geometriska, det andra två algebraiska problem eller teorem. De med afseende på dessa prof betingade vilkoren af felfritt språk, följdriktig anordning och utveckling, säker kunskap 0. 8. v. kunna, om de tagas strängt, innebära alltför stora anspråk. Med afseende på lärare föreslåg ett profår, att genomgås vid elementarläroverk i universitetsstad eller vid annat sådant läroverk, som af k. m:t dertill utses. Rättighet att genomgå profår tillkommer filosofie kandidat och licentiat samt, i fråga särskildt om kristendom, teologie kandidat och den, som aflagt teologicofilosofisk examen jemte dimissionsexamen. Så vidt vi under ett hastigt genomseende kunnat finna, skall inskrifningsafgiften till läroverkets kassor belöpa sig till 8 rdr och den terminliga afgiften till 9 rår 50 öre. Dessutom skall 4i mån af behof kunna åläggas yngling en terminlig afgift till en Sgärskild4, för lyshållning, skolrummens uppvärmning samt aflöning åt vaktmästare eller uppassare, afsedd kassa. För öfrigt tagas i beräkning donationer och frivilliga gåfvor4. Från inskrifningsafgiften äfvensom från terminsafgiften till den särskilda kassan tyckes ingen befrielse blifva ifrågasatt. Hvad läroverksstyrelsen angår, så föreslås för Stockholms stads allmänna läroverk en direktion, bestående af en utaf k. m:t utsedd ordförande, såsom dessa läroverks högsta KJ 1 a a TY oo TT