Dagens Nyheter – 5 februari 1873, sida 1

ara OLlr VW RI, gar a Ra rr till en militärisk vana vore, äfven om det kunde ske, dåraktigt, synnerligen då ynglingens helsa och institutionens ädlare syften derigenom äfs ventyras. Dertill kommer, att den hårda behandlingen, ehuru skenbart en ekonomisk bes spariog, i verkligheten är en misshushållning. En vårdslösad trupp är alltid en mer eller mindre ogynsam jordmån att bearbeta och gifver ej det resultat, som under bättre förs hållanden skulle kunna vinnas, då deremot tillräcklig föda, vederqvickande hvila, ordning och renlighet uppfriska sinne och krafter, och derigenom mångdubbla förmågan att mottaga den ansträngande krigsundervisningen. Sedd från hvilken synpunkt som helst, visar sig bes höfligheten af förbättrade anordningar. Sammanställas nu berörda missförhållanden med den utredning och vård, som i andra Jänder tilldelas den värnepligtige, komma vår beväringsinstitutions brister i en än starkare belysning. För en dylikjemförelse ligga Preus sen och Danmark oss närmast. I dessa länder är, likasom hos oss, pligten att dugliggöra sig till fäderneslandets försvar ovilkorlig, och båda ländernas klimat är, ehuru betydligt blidare, likartadt med vårt. Hvad Preussen bes träffar torde dock anmärkas, att vi hvarken kunna eller böra söka likställighet med ett land, hvars vidt omfattande politik framtvingar en militärorganisation, som under andra förhållanden icke vore behöflig. Må derföre dervarande väl ordnade kaserner, kantonerin gen i byar och städer, utspisningen under fälttjensten, beklädnaden m. m. här lemnas åsido. mot jemtförelsen med. Danmark kan icke en dylik invändeiog göras. Der äro statens syften samt folkets lynne och vanor i det när maste desamma som hos oss. Icke heller kan man misstänka att militärlyx insmugit sig under dervarande kontrollerade statshushållning. Också åtnjuter den danske värnepligtige icke något öfverflöd, utan tilldelas just nätt och jemt hvad efter noggrann pröfning anses för honom behöfligt. Bifogade tabell visar, under svenska rymd och vigtbenämningar, hvad hvarje dag i förplägning och underhåll bestås den danske värnepligtige och den svenske beväringsynglin gen. Den förstnämde, som af staten ej erhåls ler mer än brödet, bränvinet och middagsmålet in natura, får derutöfver, efter eget godtfinnande, för en kontant dagspenniog köpa sin kost af marketentare, hvaraf två åtfölja hvarje bataljon. Uttager han icke bränvinet, undfår han i ersättning fyra öre för dag, hvarigenom den kontanta aflöningen för uppköp af lifsmedel ökas till sextiofyra öre. Dagligt underhåll för b Svensk eväringsyngling. Kontant 6 öre; bröd Kaffe 2 ort, 5 t ort, sill 6,5. Middag: Dansk värnepligtig Kontant 60 öre; bröd 1 skälpunl 76 ort; bränvin 4,6 kubiktum. Middag: Tre dagar af sex: färskt kött 76 ort, risgryn 5,4 kubiktum, eller KOIDgryn Fyra dagar af sju: färskt kött 75 ort, kok ärter 8 kubiktum. Två dagar af sju: salt kött 68 ort, kokärter 8 kubiktum. 7 kubiktum. Två dagar af sex: salt fläsk 58 ort, kokärter 5,8 kubiktum. En dag af sju: salt En dag af sex: klipp-fläsk 38 ort, kokärter 8 fisk 68 ort, smör 7 ort; kubiktum. potatis I skålpund 76 ort, Qvällsvard: ellerrisgryn 5,4kubiktum.! Korngryn 8 kubiktum. Dertill kommer lägerutredningen. Då sven: ske bsväringsynglingen för natthvilan erhåller till bädd 10 skålpund halm, utbredd på blotta marken, förses det danska tältet med golf af bräder, hvarförutan hvarje värnepligtig erhåller madrass och hufvudkudde, äfvensom ett ylletäcke. Till honom utdelas nämligen en större och en mindre säck, båda formade som madrassöfverdrag, Dessa säckar eller öfverdrag fyllas med sjötång, i hvilken insekter och obyra ej trifvas, .åsom i halmen. För öfrigt