Dagens Nyheter – 5 februari 1873, sida 1

tilldelas, som sagdt, hvarje värnepligtig ett ylletäcke. Denna skilnad emellan den danska och svenska lägerutredningen framstår så mycket bjertare, då man ihågkommer, att i Danmark under mötestiden marken icke betäckes med frost och snö, såsom ej sällan inträffar under våra beväringsmöten. I hvad mån de ekonomiska vilkoren för våra beväringsynglingar böra förbättras, till tror jag mig icke såsom motionär kunna utreda; ej heller kan jag tillstyrka riksdagen att nu dermed befatta sig. Min afsigt är endast att framhålla nödvändigheten af förbättringar och deras snara vidtagande. Uppskjutes dermed, måste ett af tvänne inträffa: antingen att beväringsinstitutionen blir en olidlig börda för hvarje yngling med vett och ordnade seder — och för de öfriga icke till det gagn den kunde och borde blifva; eller också, att under öfningsmötet en mängd undantagsförmåner måste medgifvas, hvaraf fostras en dålig anda, afund och split. I ena som i andra fallet äfventyrar man att förfela institutioaens stora fosterlärdska mål. Min vördsamma motion är derföre: att riksdagen, med uttalande af den åsigt att en förbättring af beväringsmanskapets ekonomiska vilkor är af behofvet påkallad, måtte uti skrifvelse till k. m:t anhålla, att k. m:t täcktes taga denna fråga i nådigt öfvervägande samt, efter utredning af hithörande Förhållanden, till riksdagen aflåta nådig proposition i ämnet.