Dagens Nyheter – 24 januari 1873, sida 2

Justitieombudsmannen och kammarrätten. I anledning af justitieoombudsmannens till kammarrättens president aflåtna skrifvelse, hvilken, innefattande anmärkningar om dröjsmål inom kammarrätten med handläggning af ärenden, förut blifvit i detta blad införd, har presidenten, grefve Mörner, lemnat följande genmäle: Till riksdagens herr justitieombudsman! Den 19 sistlidna november har jag fått emottaga eder den 13 i samma månad daterade skrifvelse, hvaruati I, under åberopande af 28 i den af k. m:t för kungl. kammarrätten den 15 oktober 1831 utfärdade nådiga instruktion, meddelat mig att I, som den 19 och 26 nästförutgångna oktober besökt kungl. kammarrätten, dervid hos ledamöter och expeditionshafvande anmärkt sådan långsamhet i tjenstepligters fullgörande, att densamma, vid jemförelse med hvad Ii detta afseende iakttagit hoz andra kungl. kammarrätten mer och mindre likartade embetsverk, skulle föranledt eder att påtänka åtals anställande emot dem, hvilka I benämt försumlige, men att ibland de betänkligheter, som häremot yppat sig, saknaden inom verket af en arbetsordaing, som närmare föreskref så ledamöters som notariers och andra vederbörandes skyldigheter uti ifrågavarande hänseenden och med nödiga tidsbestämmelser regelband arbetets fortgång, varit för edert beslut afgörande, och att, då I derför öfvergifvit tanken på åtals anställande, I funnit eder pligtig att, så vidt på eder ankomme, söka för framtiden undanrödja nyss omförmäldta hinder för ett tillbörligt öfvervakande af göromålens gång inom kungl. kammarrätten, hvilket I ansågen böra ske genom en af k. m:t i nåder utfärdad arbetsordning för rätten, och derför, med full tillförsigt till mitt bebjertande af denna angelägenhet, öfverlemnade saken i mina händer; dock så att, derest framställningen lemnades utan afseende, I ansågen eder oförbindrad att vidare förfara på sätt omständigheterna föranledde och eder pligt bjöd. ; Vid afgifvandet af svar i anledning af förberörda skrifvelse aaoser jsg mig ej böra förtiga, att det för mig varit särdeles otur, att edert första besök i kungl. kammarrätten skulle ega rum på lördagen den 19 oktober, eller samma dag, då jag. eom två dagar förut, eller torsdagen den 17:de, från staden efrest, var vid Alnarps landtbruksinstitut i Skåne sysselsatt med den utaf hr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet åt mig uppdragna inspektion af institutet, och att, då jag niistpåföljande måndag den 21 i samma månad till Stockholm återkom, jag icke erhöll underrättelse hvarken om edert redan försiggångna besök eller derom, att något ytterligare eådant förestod, utan först genom eder, mig en månad senare tillhandakomna skrifvelse fick kännedom om hvad vid dessa besök sig tilldragit. Att I skullen emot mig iakttaga samma granälagenhet, sora jag vet att I visat chefen uti åtminstone ett annat med kungl. kammarrätten likartadt embetsverk, att först muntligen meddela eder med honom, innan något offentligt steg vidtagits, har jag ej haft laglig rättighet att fordra, och då I sikerligen haft goda, ehuru för mig obekanta anledningar till det olika sätt att gå till väga, som emot mig blifvit användt, återstår numera för mig endast att, följande den af eder mig lemnade anvisning, skriftligen yttra mig öfver de framställda anmiärkvpingarne, dervid jag anhåller att få följa den ordning, i hvilken desamma i skriften förekomma. Den första anmärkningen bar hemtats från 1edamöternas rotlar, i afseende på hvilka I förmält, att ehuru det riktiga förhållandet emellan arbetet och arbetskrafterna tyckes numera i allmänhet vara återstäldt, efter det kungl. kammarrätten på senare tiden varit med adjungerade ledamöter förstärkt, befanns likväl ännu på en och annan, men synnerligast på en rotel balansen af oafgjorda mål nog betydlig, likasom ett och annat mål syntes hafva alltför lång tid eller ända till ett och två år fått bero på slutligt afgörande. Då jag ej velat utsätta mig för möjligheten att misstaga mig om hvilken rotel som ef eder blifvit på ryss angifaa sätt utpekad och ait genom ett gådant misstag tilläfventyrs kasta skugga på någon annan än den, hvars rotel anmärkningen afsåg, har jag hirom muntligen förfrågat rig bog eder, hvarvid den upplysning meddelats mig, att anmärkningen gällde den af hr kammarrättsrådet och riddaren Juel ipnehafda rotel, och till stöd för densammas riktighet åheropats de sifferförhållanden, som ledamöternas arbetsredogörelser för år 1871 ådagalade; och gedan jag, som icke kunnat med mina rättsbegrepp förlika, att klender offentligen riktas emot någon, utan att åt denne tillika beredes tillfälle att få emot detsamma värja sig, och som ej heller tilltrott mig att utan tillgång till de särskilda upplysningar, hvilka af hr kammarrittsrådet Juel kunnat erhåilas, upptaga ifrågavarande anmärkning till besvarande den 27 sistlidna december sådana från honom bekommit, får jag nu lemna töljande utredning af förhållandet med ifrågavarende rotel. Icke långt efter sedan jag våren 1858 tillträdt presidentsembetet i kungl. kammarrätten fromlades ett af herrar kammarrittsråden Ålander, Kin