Dagens Nyheter – 20 januari 1873, sida 2

Hung operan firade, som redan är bekant, i lördags afton hundrade årsdagen af sin tillvaro, Att det var en festlig afton tillkännagafs dermed att de utanpå logebarrierna anbragta lysarmarne voro tända, Icke en prolog, icke en tablå! Festligheterna hade man förmodligen velat spara till den hundrade årsdagen af operahusets invigning. Det var Gustaf Wasa som uppfördes, Man hade icke hört denna lyriska tragedi sedan 1860. Den uppfördes 1:sta gången den 19 januari 1786 med Carl Stenborg geågzom Gustaf Wasa, Karsten såsom Kristiern Tyrann, fru Miller såsom Kristina Gyllenstjerna och Johan Samuel Lalin (då en 16årig gosse) såsom fBSveriges skyddsengel, Till det året hade Gustaf III redan sammanbragt en teaterpersonal som boastod af: 1 direktör af musiken (Vogler), 1 förste kapellmästare (Uttini), 1 andre kapellmästare (Kraus), 4 förste, 10 andre och 3 dublerande aktörer, 5 första, 2 andra och 4 dublerande aktriser, 2 chormästare, 54 chorsångare, 33 chorsångerskor, 2 repetitörer, 1 ballettmästare, 3 första och 3 andra dansöser, 4 koryfåer, 28 figuranter, 28 figurantskor, 2 konsertmästare, 59 kapellister, 4 dekorationsmålare, 2 maskinister samt 2 läromästare i sång (bland dem Heeffner), 7 i instrumentalmusik och 4 i dans vid de särskilda skolor som funnos inrättade för elevers bildning. Det torde befinnas kuriöst nog att inhemta hvad en samtida domare (riksrådet grefve Axel von Fersen) hade att säga om Gustaf Wasa. Sedan sex år tillbaka arbetade konungen att gifva på svenska operan skådespelet Gustaf Wasa. Den orimmade texten var af h. m, och hade blifvit öfverförd på vers af Kellgren; musiken dertill var komponerad af Naumann, kapellmästare hos kurfursten af Sachsen. En fransk målare, Despr6z, som konungen hade engagerat i Rom såsom dekorationsmålare för sin opera och som ej förstod teaterdekorationer, ehuru han var tecknare, hade förorsakat konungen en utomordentlig kostnad för detta skådespels uppsättande ;) dessutom många dekorationsförändringar och smådetaljer som ingen effekt gjorde. Desprz hade en oordnad inbillning, och för att på teatern kunna inskjuta kulisser och andra föremål, måste man nedrifva den yttre muren och göra en ny icgång af några och tjugo alnars höjd samt afsköra kommunikationskorridoren mellan aktörernes och aktrisernas loger. Pjesen gafs första gången den 21 januari,.) Det ämne, konungen deri behandlade, lockade en utomordentlig mängd menniskor under alla representationerna, som fortforo ända till juni månad. Det fanns vackra stycken i poe sien, ehuru slutet af sista akten var platt och ganska tråkigt. Verserna voro goda, musiken ojemn och i vissa delar svag, baletterna dåliga. I det hela taget hade denna pjes varit bättre såsom dram. Den behagade likväl nu svenska allmänheten mycket, ehuru denna var en in kompetent domare öfver musik och opera. Men denna allmänhet fann många dekorationsförändringar, kanonad, fartyg, Stockholms gamla befästning, gevärssalvor och bataljer, deri danskarne blefvo besegrade och tillfångatagne. Denna pjes kunde icke behaga drottniogen, emedan en af hennes förfäder blef deri ganska illa behandlad; emellertid hade konungen på allt sätt bemödat gig att låta iogentiog i pjesen insmyga sig, som kunde stöta danska hofvet. Han hade sauverat åt Kristian II, ehuru tyrann, hela en monarks värdighet och formerat en ganska vacker roll åt Severin Norrby, som der uppträdde såsom en bhjelte, utmärkt genom sin dygd och gin välgörenhet. Konungen hade för denna sin opera imwiterat engelska tragedien Richard TIL. Någon var nog indiskret att fråga drottningen huru hon tyckte om denna opera, då hon svarade: Mycket bra; jag är nu mera icke daxska, men tillhör Sverige hett och hållet. x x Operan gafs i lördags på ett vårdadt sätt. Hr Lundqvists väldiga stämma motsvarade de fordringar kompositören uppställt och hr Arlberg lät icke felas några bemödanden att lyckligt återgifva Kristierns mycket ) De dekorationer som nu begagnas äro af hr Ahlgreneon, och hans första sjelfständiga arbete. Tata Ånn mlmndn man vunvnngnifgac. an