Dagens Nyheter – 28 november 1872, sida 2

D 4 Ännu några ord angående svenska operans stundande sekularfest. Den 18 januari 1873 inträffar hundrade årsdagen af svenska operans stiftande genom Gustaf den tredje. Att kungl. teaterdirektionen är betänkt på att fira hågkomsten af denna tilldragelse, torde väl få antagas såsom någonting alldeles afgjordt; att utan särskildt högtidlighållande låta denna dag förgå, vore nästan en skymf emot minnet af den konung, hos hvilken de sköna konsterna i Sverige, specielt den svenska teatern, stå i så stor tacksamhetsskuld. Deremot torde ännu råda tvifvel om hvilken opera, som lämpligast bör väljas till uppförande på denna dag. Det i alla händelger riktigaste vore väl att gifva den första svenska operan Thetis och Pelge af dåvarande kapellmästaren Francesco Uttini; men härvid möter den svårigheten att, efter hvad man påstår, partituret numera ej lärer finnas i behåll. Men hvad som ännu existerar af detta musikdrama är diverse sångoch orkesterstämmor, och allmänheten behöfver således ej gå i mistning om att åtminstone delvis få göra bekantskap med den opera, hvarmed den svenska lyriska scenen för ett hundra år sedan började sin verksamhet, då vi föreställa oss att ur nämda stämmor låta sig åstadkommas några arior och ensemblenummer samt måhända äfven enstaka scener och uvertyrer. En insändare i Dagbladet har föreslagit att, derest ej Uttinis opera kunde uppföras, man borde välja Kraus Eneas i Carthago. Det är möjligt att detta val kan vara både lämpligt och lyckligt; men månne icke den invändningen ligger nära till hands att man i anseende till den ingripande verksamhet, Uttini utöfvade vid skapandet af den svenska lyriska scenen, framför allt bör genom en tonskapelse af honom fira hundraårsdagen af denna i vår odlings historia betydelsefulla tilldragelse? — Prof på Uttinis förmåga såsom framstående tonsättare lemnades hufvudstadens allmänhet för två år sedan, på hundrade årsdagen af Adolf Fredriks kyrkas invigning, då den kantat, som Uttini år 1770 komponerade för denna högtidlighet, ånyo utfördes, äfvensom ett par veckor senare vid en af hr Arnoldson i samma kyrka gifven konsert, då stycken ur det nämda tonverket förekommo på programmet. Flera än vi lära väl funnit denna musik melodisk och tilltalande. — Vi tro oss veta att i k. teaterns musikbibliotek finnas flera af denna mästares operor, bland hvilka exempelvis föreslås Aline, drottning af Golconda, hvilken uppfördes första gången den 11 januari 1776, således endast tre år senare än den, hvarmed svenska operainrättningen invigdes, naturligtvis under. förutsättning att vederbörande finna operan något så när njutbar för vår tids publik. Möjligen kunde det vara nog att gifva blott en eller ett par akter derur, såvida på samma gång (såsom här ofvan föreslagits) enskilda sångnummer eller scener ur operan Thetis och Pele blefve utförda. Skulle likväl af ett eller annat skäl något arbete af Uttini ej kunna åstadkommas, förena vi oss med insändaren i Dagbladet och rösta för väljandet af Kraus fördelaktigt kända opera Zneas i Carthago, hvilken torde förtjena företrädet framför den möjligtvis påtänkta, men till sin musik numera något antiqverade Gustaf Wasa af Naumann. —dm— FESTESKERSRONe U ES TSNNTC FENOKS