Dagens Nyheter – 22 november 1872, sida 2

jag ensam åtog mig risken, i fallföretaget misslyckades, emot att å andra sidan få räkna mig till godo behållningen af de annonser, som med tiden kunde erhållas, efter atdrag af deras proportionella andel i tryckningskostnaden. Denna redogörelse kan synas alltför omständlig, men torde ej våra utan allt intresse med afseende på hvad som följer och på den plats, som Aftonbladet sedermera kom att intaga i det offentliga. Det beslöts ock att en prospektus till det nya bladet skulle utgå i början af november, men endast i mitt namn; ingen af de öfriga ville ikläda sig någon solidaritet inför publiken. Redan i slutet af samma månad fick jag ett bref ifrån adjunkten Lundblad, i hvilket han ursäktade sig, att hans akademiska göromål och, om jag minnes rätt, en förestående resa, hindrade honom deltaga i det vackra och fosterländska företaget, åt hvilket han i alla fall spådde en lysande framtid; och muntligen lemnade vid samma tid Ingelman besked, atthans humör icke var sådant, att han vågade verksamt deltaga i en tidning. I oktober underrättade mig Crusenstolpe att man från högre ort nyligen gjort honom så fördelaktiga anbud, om han ville ställa sig i spetsen för en annan tidning af halofficiel natur, att, ehuru denna visserligen blefve af annan tendens än den jag tillämnat, hade han af ekonomiska skäl och med afseende derpå att det försäkrade honom om en angenämare ställning än hans sysselsättning vid hofrättens bord, ansett sig böra antaga den. Dessa på hvarandra följande afsägelser försatte mig i icke litet bryderi; men som de båda återstående bolagsmännen Möller och Lagergren lofvade qvarblifvå, beslöt jag ändock våga försöket. Dittills hade de dagliga tidningarne utkommit på morgonen; jag ansåg derföre, att det, med afseende på nosternas ankomst på förmiddagen, skulle blifva en välkommen nyhet att få en tidning på aftonen; och efter förslag på många högtrafvande titlar beslöta vi oss att välja den enkla benämningen Aftonbladet. Till följe häraf sammanskrefs en prospekt, som egentligen blott angaf hvilka ämnen: skulle afhandlas, samt antydde tidningens politiska riktning, men var helt kort, blott på ett qvartblad. Denna prospekt utkom den 15 november och utsändes, undertecknad med mitt namn, med Posttidningen. Redan innan första numret af sjelfva Aftonbladet utgafs, som var den 6 december 1830, hade ett profnummer at Crusenstolpes nya tidning Fäderneslandet sett dagen. Det blef sedan snart ryktbart för sin ultrakonservativa riktning. Om anledningarne härtill och -hela historien dermed har Crusenstolpe i senare skrifter sjelf gifvit intressanta upplysningar med: afseende på sitt förhållande till vederbörande. Såväl Granskaren som Svenska Minerva, till och med Conversationsbladet sökte att i födseln mota Aftonbladets framgång; Granskaren gjorde si lustig deröfver, att prospekten hade fått följa me Posttidningen och mente att denna hade burit omkring en orm i sin egen barm, samt deröfzver att den nya publicistiska farkosten vore bemannad med bara unga piltar, : Det blef således hett om öronen innan man hunnit börja. Å andra sidan fästades härigenom allmänhetens uppmärksamhet på förhand på det nya företaget, och måhända var detta jemte det föregående utgifvandet af Riksdagstidningen anledning till den lycka det nya bladet rönte, att: få 120 prenumeranter redan innan första humret utkommit. Tvenne andra omständigheter bidrogo sedan att ifrån början väcka uppmärksamhet på nykomlingen. Den ena var, att vi uti första numret hade att berätta den nyss anlända underrättelsen om Wellingtonska tory-ministårena fall i England och deröfver meddelade några betraktelser, som anslogo publiken; det andra var en skämtsam uppsats med anledning af den nyss firade tusenåriga jubelfesten i anledning af Ansgarii ankomst till Sverige. Redastionen anförde nemligen, såsom af en enskild hand meddeladt, följande berättelse: Man känner af historien att den hel. Ansgarius i starka uttryck skref till sim underhafvanmde, biskop Simon i Björkö att han och de öfrige missionärerne för ingen del skulle: tillegna sig något af folkets egodelar och inkomster. För att nu värdigt fira den hel. mannens högtid ooh minne, påstås det, att såväl erkestiftets, som ett visst annat stifts presterskap skola, till en början i tysthet, öfverenskommit och beslutat, med sina biskopar i spetsen att afsäiga sig för alla tider tionden och andra inkomster, samt, enligt ordalydelsen i Ansgarii skrifvelse, föda sig af sitt arbete, d. v. 8. t sin anletes svett som han. Troligen följa äfven de andra stiften detta sköna exempel, då det hinner blifva bekant. Hvilken lättnad och li3a för landet isynuerhet under ett; befaradt mindre lyckligt år, och hvilken satnm kristlig anda i detta förakt för jordiska håfvor! Det blir på detta sätt, äfven i andelig mening, alundsvärdt att vara prest, Denna artikel tycktes ha väckt en icke timga förargelse hos en del af presterskapet, att döma af flera mycket bittra insända artiklar i. Stockholms Dagblad och flera landsortstidnivgar, nen den emottogs icke illa af den stora allmänheten; detsamma var fallet med ett par, i skämtsam ton. hållna, uppsätser om de salarierade tidningarnes Snart: gynnades ock framgången döraf, avt då Aftonbladet hegynte utgifvas regelbundet från den 16 deoember, voro vi de första, som en dag; fingo berätta den, samma dag ryktesvis hitkomna underrättelsen om revolutionen i Polen För