Dagens Nyheter – 11 november 1872, sida 3

läkare, samtalet på gubbens sjukdom och erfor sålunda, att det onda bestodien lungböld, som redan nått den utveckling, att den seart kunde väntas brista, då döden blefve en gifven följd. Härunder föll det honom in, om det ej vore möjligt att öppna bölden utifrån, och då döden i alla händelser vore förestående, om försöket uaderläts, beslöt han sig för operationen. Stället undersöktes, lansetten hemtades och inträngde mellan refbenen samt träffade det önskade stället, allt med den lyckliga påföljd att gubben tillfrisknade. Någon tid derefter fick samme prestman ett besök af en bonde från angränsande socken, som begärde hans Iikarebjelp för en sin son, Vid efterfrågan förnam presten att här var fråga om samma farliga sjukdom, och råkade omnämna det vågstycke, han företog sig med den otvannämda gubben, jemte dess lyckliga utgång. Bonden bad honom enträget medfölja och förnya det med hans son, men dertill kunde presten på inga vilkor förmås, då här var fråga om en yngling, och ansvaret syntes honom så mycket större, då den sjuke tillhörde en annan församling. Bonden hänvisades endast till den lagberättigade läkaren, men i dess ställe begaf hen sig till den ofvannämda gubbeu, och utfrågade förloppot med hans botande mycket noggrannt, hvarefter han är en gång återkom till presten med förnyade, men lika fruktlösa böner och reste sedan tröstlös hem, Under natten blef den sjuke sonens tillstånd sådant, att döden kunde när som helst väntas, Fadren satt der vid hans bädd i den största ångest och åsåg huru det blottade bröstet allt mer höjde sig af den mördande bölden i lungan. Förtviflan ingaf honom nu den tanken att sjelf försöka öppna bölden, och sedan han under ett af sonens mera sansade ögonblick framställt sitt förslag och erhållit det svar: Gör som ni vill, jag dör snart i alla fall, tog han ett åderjern och högg dermed in på det ställe som han funnit vara ömmast. Detta inträngde dock ej tillräckligt djupt, hvarför han ytterligare instack en nål. Då vid des utdragande det visade sig af den varfyllda öppningen att han träffat rätt ställe, men att öppningen var för trång, tillgrep han en grof syl och förnyade dermed operetionen med den påföljd att var ymnigt utflödade, Genast derpå förspände han sin häst och reste åter till presten. Dennes bestörtning öfver det törtviflade försöket ksn lätt fattas, och sade han houom utan omsvep. att döden ännu vore nästan oundviklig, om ej sonen skyndsamt erhölle ändamålsenlig vård, hvarför han rådde honom att genast forsla sonen på lasarettet. Då emellertid detta omöjligen lät sig göra, i anseende till den sjukes kritiska tillstånd, och prester af lätt förstådda skäl ej heller kunde förmås att taga befattning med honom, måste bonden äfven nu söka bjelpa sig sjelt efter de snvisningar ban af presten erhöll. Och det lyckades. . Sonen tillfrisknade, lefver ännu och är bonde på fadrens hemman! En romnanrbjelte. I staten Michigan i Anterika fiöns en gammal man vid nämn Barie Häarrisop. Han bor på en landtegendom, söm han ionehaft de senaste 45 åren; hancär 101 år gammal; Det märkligaste med bonom är dock kanske att han r originalet till Coopers berömda Bijägare. Böda näsor, Hr Bonnier, en fransk läkare; säger, att man genom användande. af elektricitet på näsor, som blifvit röda i töljd af Bacchidyrkan kan : återgifva deöm deras naturliga färg. ER primadernas röst i Pensylvanien beskrifves i en lokaltidning såsom varande sex oktaver högre än en döende iadians skrik, NAKNE NR IT DART CK Ren