Dagens Nyheter – 4 november 1872, sida 1

tidningsgas hufvudredaktör och ansvarige utgifvart AA jag sagt om förhållandet i allmänhet. Tänka vi oss t. ex. de val, som i september i år skola försiggå, så är den person icke valbar, som blifvit uppförd på fyrktalseller vallängder i slutet af 1871, ty han fick först då han derå uppfördes valrätt, och sedan dess hafva icke mera än nio månader förflutit intill valet). Först den, som i slutet af 1870, således ett år och nio månader före valet, blifvit på fyrktalsoch vallängderna uppförd, kan vid nästa val komma i fråga att blifva vald; men för att han vid slutet af 1870 skall hafva kunnat uppföras å fyrktalslängden, fordras, att han vid slutet at 1869 blifvit mantalsskrifven?). Omkring tre år åtgå således i allmänhet, från bo sättningen räknadt, till dess valbarheten vinnes. Motionärens förslag afser nu att få bort detta öfverflödiga, särskilda år, som, med undantag af de olika åldersbestämmelserna, nu utgör den enda skilnaden i vilkeren för valbarhet och valrätt. Går det igenom, -så blir ändå i alla fall ingen valbar, med mindre han i allmänhet varit nära tvenne år i kommunen bosatt; någon fara för att få nykomlingar, med ortens förhållanden ej bekante personer, till representanter, förefinnes således ej, äfven om orden: minst ett år före valet etc. borttagas. Tyvärr qvarstår i alla fall för den, som flyttar från en kommun till en annan, under någon tid förlusten af politiska rättigheter beträffande andra kammaren, och detta i följd at sambandet mellan riksdagsordningen och kommunalförordningarne; men den nyttan medför dock motionen, att tiden för denna förlust minskas med ett år, och vidare att valrätten och valbarheten sammanfalla i allt utom beträffande lefnadsåldern, Motionären, triherre af Schmidt, yttrade: Jag skallicke med många ord plädera för min motion; jag vill endast hafva äran upplysa, att jag väckt den i ändamål att derigenom erhälla en, icke allenast af den enskildes, utan äfven af det all miännas intresse påkallad, med rättvisan öfverensstämmande förändring. Jag ber nu att få fästa uppmärksamheten på den något egna argumentation utskotteti sitt betänkande nyttjat. Första meningen, sidan 25, lyder sålunda: I öfrigt må erinrag, att sedan en person blifvit inom en kommun mantalsskrifven, ett helt år förflyter, innan det, i åen ordning författvin garne utstaka, kan utrönas, huruvida han eger den inkomst af kapital eller arbete, att han bör uppföras i röstlängden bland de valberättigade, och att han således, derest hans valrätt grundar sig på inkomst, först två år efter mantalsskrifningen kan till ledamot af andra kammaren väljas. Här antydes således, att utskottet fäst sig endast och allenast vid sådana personer, som beskattas för inkomst af kapital eller arbete, kapitalister eller löntagare. Jag ber att få fästa uppmärksamheten på, att min motion alldeles icke atsåg någon viss klass af inkomsttagare, utan alla. Om vi t. ex. tänka på förhällandet med jordbrukaren, bruksegaren eller andra näringsidkare, då de läta mantalsskrifva sig i en kommun, så komma de otvifvelaktigt att inträda i den förre egarcns ställs i afseende på rösträtten inom kommunen, och enligt mitt törslag skulle de iså fall genast blifva icke allenast valberättigade, utan äfven valbara; men som förhållandet nu är tå de vänta ett år. Det är på den grunden jag ansett, att 19 2 riksdagsordningen borde ändras på det att depna onödiga tidspillan icke m ega rum för en person, som förut haft en annan kommuns förtroende, t. ex. varit riksdagsman eller på annat sätt gjort sig af det allmänna förtjent. Herr Per Nils:on i Espö svarade: Om icke motionären i ämnet uppträdt och yrkat direkt bifall till sin motion, skulle jag 1) Detta är alldeles som om det vore yttradt med afseende på statsrådet Bergström. D. N 2) Detta är ock hvad biäradshöfdinzen Hultgren i sina hesvär påstår. D. No TR YT SE TE ERE EEE SKINN It lär net ri S IR es RE