Dagens Nyheter – 2 november 1872, sida 1

Article Image
vederlägga dessa påståenden. Hennes m:ts regering hoppades att herr Hall, till svar på grefve Bernstorfs senaste depesch, istället för att helt och hållet förneka Tysklands behörighet att befatta sig med Slesvig, skulle hafva bevisat eller sökt bevisa att 1852 års löften då voro praktiskt uppfyllda i hertigdömet Slesvig. Han har icke gjort så. Han har åtnöjt sig med att skrifva en förträfflig, polemisk depesch. Jag skattar mig lycklig att af grefve Manderströms depesch finna, att svenska regeringen icke uraktlåtit att söka förmå hans danska m:t att proprio motu och till förmån för hans slesvigska undersåter, hvilkas välgång utan tvifvel är för honom lika dyrbar som hans öfrige undersåters, bevilja sådana reformer, som kunde synas nyttiga och billiga. Hennes m:ts regering delar denna känsla med hans svenska m:ts rege. ring. Men den kan icke, lika med svenska regeringen, inse nödvändigheten af attvänta till dess Danmarks och Holsteins förbindelser blifvit slutligt ordnade. Hennes m:ts regering anser tvärtom att konungen af Danmark borde göra det möjligt för sig att för Tyskland och Europa visa att -hans löften år 1852 blifvit samvetsgrannt uppfyllda; att hans tyska undersåter i Slesvig äro, lika mycket som hans darska undersåter, föremål för hans opartiska beskydd; samt att ständer-församlingen i Slesvig, fritt vald och konstituerad, eger all erforderlig makt för att befordra Slesvigs lycka och välgång. : tHennes m:its regering önskar högligen att hvarken Preussen eller Österrike eller någon annan tysk makt måtte få någon förevändning att blanda sig i Slesvigs angelägenbeter. En sådan inblandning till förmån för Slesvigs 180,000 tyska invånare kunde endast framkalla misshälligheter och illvilja hos den öfriga befolkningen, belöpande sig på det hela till inemot 400,000 personer). Men för att förekomma en sådan inblandning och rättfärdiga det intresse, Europas icke tyska makter hysa för Danmarks välgång, är det nödväsdigt stt danska regeringen ordnar sin sak i Slesvig på ett klart och fullständigt sätt, som icke ådreger den något ansvar. De svenska och engelska regeringarnes ågeigter om Danmarks sått att behandla Slesvig sammanfattas, slutligen, klart i en redogörelse som engelska ministern i Stockholm den 29 dec. 1862 lemnar till sin utrikesminister för ett samtal, hvilket han samma dag haft med grefve Manderström: Grefven sade att ban aldrig hade upphört att i Köpenhamn predika att danska regeringen väl syntes honom hafva uppfyllt. sitt åliggande att icke införlifva Slesvig med Danmark, men att den icke uppfyllt sin förbindelse ait ställa tyskarne i detta hertigdöme på samma fot som danskarne; att han ända till det yttersta ville fortsätta härmed; att tillvägabringandet af en sådan likställighet fordrade mod hos danska regeringen, enär saken var högligen impopulir hos dunskarne, men att en ministör var pligtig antingen att hafva mod eller ock att draga sig tillbaks; att han icke befarade någon förbundsexekution från Tysklands sida innevarande vinter, men att det vore omöjligt att säga hvad gom kunde hända till våren, ifall danska regeringen fortfore uti att icke uppfylla sina förbindelser, hvaremot, om den en gång upptylla dem, den kunde utan fruktan göra anspråk på allmänhetens sympatier. tJag anmärkte till svar att E. H. (lord Russell) längesedan hos danska regeringen inpräglat att ett fullständigt uppfyllande af dess förbindelser till Tyskland vore först och främst och ovilkorligen nödvändigt samt avt, hvad beträffar E. 1:3 försleg, de oupphörliga svårigheter, bvarmed denna bekymmersamma fråga var förknippad, syntes göra det rådligt att försöka alla möjliga utvägar att ordoa den. s Kom så året 1863 med dess allt starkare förvecklingar. I strid mot Englands och Sveriges upprepade råd tog danska regerin gen det Sytterliga steget att, innan de lofvade reformerna i Slesvig voro genomförda, låta det gemensamma riksrådet (med 41 ) I den öfriga befolkningen, 400.000, inräknar lord Russel de tyska inbyggarno i de blandade distrikten,, der danskar cch tyskar bodda om hvaråndra, de danska något öfvervägande i antal.

2 november 1872, sida 1

Thumbnail