Dagens Nyheter – 1 november 1872, sida 1

Av på Algiers gator, öfverallt samlande och meddelande nyheter. Hon hade sctt krigets låga, då denna uppsteg gom högst mot skyn, och dansat deromkring i den värsta hettan. Hon älskade slegtningarne, kanonernas dystra musik, gevärssalfvorna, vapenbraket och segerjublet efter stridens slut. Hon älskade allt dstia af hela sitt bjerta, öch hon ilade nu omkring i den stjernklara qvällen, ropande: la guerrel la guerre! la guerrel! och sjungande för de hänryckte soldaterna en af henne sjelf författad Marseillaise, deri hon på deras språk lyckligt uttryckte alla de känslor och tankar, som besjäla den tappre krigaren före stridens början. XXILV. Det var middag. Ända från dagens inbrott hade bataljen rasat. Nu vid middagen pågick densamma med städse ökad våldsamhet och hetta. Det var djupt inne i landet, helt nära stora öknen, och under den förfärliga årstid, då loften om dagen är brännande och om natten isande, och då en tryckande värme ofta inom en enda timme åtföljes af vilda snöstormear; och här hade nu slagtningen fortfarit oafbrutet många timmar under en molnfri himmel. Araberna hade öfverrumplat franska lägret, som låg midt på en förtorkad slätt, kallad