Dagens Nyheter – 30 oktober 1872, sida 1

Är statsrådet Bergström valbar till riksdagsman? Enligt 2 14 Riksdagsordningen tillkommer I valrätt till rikedagsman inom den kommun, der han är bosatt, en hvar i kommunen röstberättigad man, som innebar någon af vissa förmögenbetsqvalifikationer, om hvilka nu ej är fråga. Enligt 2 17 BR. O. skola vid riksdagsmannavalen tjena till efterrättelse de för kommunerna gällande röstlängder. Enligt 2 19 RB. O. fordras för valbarhet att, jemte viss uppnådd ålder, ega och minst ett år före valet hafva egt valrätt inom den kommun eller någon af de kommuner, inom hvilka valet sker. Då frågan kär gäller Stockholms kommun och statsrådet Bergströms valbarhet derstädes den 27 sistlidne september, blir således frågan: Var statsrådet Bergström lagligen röstberättigad i Stockholms kommuns angelägenheter ett år före valet eller den 27 september 1871? Svaret härpå måste sökas i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862. Denna förordning stadgar: i 3 6. att sedan texeringslängden för årets allmänna bevillning blifvit af pröfringskomitn granskad, skall, med ledning deraf, magistraten låta upprätta röstlängd; i 2 9. att hvarje mediem af kommunen, som, enligt 3 40, är förbunden att till densamma erlägga skatt, är röstberättigad; och i 2 40. att hvarje medlem af kommunen är förbunden att lemna bidrag till kommuneng utgifter, i förhållande till den bevillning till staten, com i näst förut upprättade, vederbörligen fastställda bevillningstaxeringelängd blifvit honom, enligt II art. bevillningsstadgan, pålörd; hvarförutom i 2 6. jemväl meddelas föreekrifter om huru röstlängd skall granskas och justeras för att blifva till efterrättelse gällande. Af dessa stadganden framgår tydligen att der, som bosätter sig i Stockholms kommun, icke blir i kommunens angelägenheter röstberättigad innan derefter bevillningstaxering skett, denna blifvit af pröfningskomitån granskad samt sedermera röstlängd uppgjord, i hvilken han behörigen antecknats. Statsrådet Bergström, som först för år 1871 mantalsskrefs i Stockholm, kunde således icke under nämda år blifva röstberättigad inom kommunen, och om ett riksdagsmannaval hållits den 27 september 1871, hade han dervid icke egt valrätt. Så har ock högsta domstolen i likartadt mål dömt den 6 november 1866. Öfver det riksdagsmannaval, som den 7 september samma år hölls i Upsala, fördes klagan med anmärkning, bland annat, att sextiofyra valberättigade skulle blifvit sin valrätt beröfvade. Konungens befallningshafvande utlät sig: att af stadgandena i riksdagsordnirgen och kommunalförfattningarne ostridigt följde, att särskild röstlängd i och för riksdagsmannaval icke skulle uppgöras, och att, då, vid tiden för valet, ny längd öfver de röstegande, med tillämpnvicg af den dem för år 1866 påförda, men af pröfningskomitån ej granskade bevillning, ännu ej kunnat vera upprättad, den efter 1865 års taxeringslängd upprättade röstlängd bort följas, samt att följaktligen valrätt icke kunnat tillerkänras :