oupphörligt och varit kapten för längesedan, om han icke varit en upprorisk sälle. — Jag vet det... detsamma kan gägas om många af er. — Kanske... Emellertid är det just befordran Rake mest af ailt fruktar. I journalerna har ingen ett så vackert blad att uppvisa som han, med undantag af er, korporal. Det har många gånger varit fråga on att gifva honom tapperhetsmedalj och befordran; men gå ofta han anat att vederböranie haft något sådant i tankarne, har han genast skyndat sig att, såsom det heter, göra sig omöjlig genom något fult streck. BStraffets stränghet bekymrar honom mindre, om blott han vinner sitt syfte — att anses alltför vildsint för att kunna beklädas med något befil. Ni mins, korporal, hans lysande bragd vid Sabasasta för fom år sedan. Nåväl, som ni vet, var då allmänt tal om att han skulle utnämnas till underofficer; och säkerligen skulla han i sådant fall ha stigit hastigt i graderna samt kanske dött såsom general en gång. Hvad gjorde han för att förekomma detta? Jo, ett snedsprång, som renderade honom ett par månaders arrest. — För att förekomma det, säger mi? ... Det kan jag inte tro. -— Jo, det är säkert, korporal, sade Petit Picpon med en betydelsefull nick. Han begår alltid något fel, när han tror sin befordran vara nära förestående — och detta blott för