Dagens Nyheter – 24 oktober 1872, sida 1

vägs byggande, hvilket utföll till alla parternas belåtenhet. Intet skäl finnes till den förmodan, såvidt korrespondenten ej är alltför illa underrättad, att det försök i samma riktning, som nu göres mellan Hallsberg och Mjölby, skall utfalla annorlunda. Tvärtom är en anledning till belåtenhet redan nu gifven, nämligen att denna väg blir färdig relan i vår, d. v. s. omkring sex månader tidigare än entreprenörerna förbundit sig att lemna den till afsyning. Det är väl egentligen för norra Ostergötlands bruksdistrikter, som d:nna jernbanas betydelse blir störst, men äfven för Motala, verkstaden såväl som köpingen, skall hon bli en häfstång till stegrad verksamhet och ökad förkofran. Den blifvande jernvägen skär Göta kanal ungefär midt emellan köpingen och verkstaden, kanske något närsmare den förra, och till båda skola sidospår utläggas. Man är nu sysselsatt med att lägga grund till de pelare, som skola uppbära den blifvande svängbron öfver kanalen. Större delen af vägen är redan färdig till skenornas utläggning. Den omständigheten, att vid Motala i strömmen ännu finnes en ansenlig vattenkraft att taga vara på — man har beräknat der ännu obegagnade vattenfall till bortåt 1,000 hästkrafter — i förening med de lätta kommunikationer, denna plats nu erhåller, sedan rörelsens två stora pulsådror, kanal och jernväg, der komma att mötas, gifva skälig anledning till det antagandet, att Motala i afseende på industriel betydelse ännu är långt ifrån sin kulminationspunkt, trots att stora och olikartade etablissementer, der redan utveckla en ytterst liflig verksambet. En industrigren, ny i Östergötland liksom i Sverige norr om Skåne, hvilken väl icke här egentligen är beroende af jernvägarnes fullbordande, men naturligtvis dock skall erfara ett godt inflytände deraf, såsom bedrifven inom dessas blifvande trafikomriden, är hvitbetsockertillverkningen och i sammanhang dermed stående betodling. Det är icke längesedan man i tidningarne läste en notis om första re resultat af betsockertillverkningen vid Vadstena. Notisen vari sin nakna beskaffenhet icke vacker; den talade om en förlust för bolaget af flera tusen rdr. Den berde dock hafva åtföljts af några förkla ringar, utan sammanhang med hvilka den ej kunde rätt uppfattas. Så borde den allmänhet, gom så der oförmodadt fick blicka in i ett enskildt bolags affärsförhållanden, hafva med detsamma erhållit den upplysningen, att bolagsmännen, åtminstone de, som velat underkasta sig mödan att göra sig förtrogna med denna affärs rätta natur, alldeles icke räknat på någon förtjenst under de två—tre första åren. Äfvenså borde man icke hafva förtegat, att betskörden i år blifvit betydligt bättre än förra året, äfven betydligt bättre än man väntat, och att för troendet till den kalkyl, på hvilken bolaget grundades, är lika fast som någonsin. Ett vida större företag i samma väg inom provinsen är betsockerfabriksanläggningarne vid -Ljung; grundade hufvudsakligen med utländska kapitaler: Ehurw de ännu icke äro fullt färdiga, kan man dock: redan sö att fabrikationen der tillämnas i ovanligt stor skala. Äfven vid Ljung lärer betskörden i år blifvit öfver: beräkning god. Om man med förbigående af andra syn