Dagens Nyheter – 16 oktober 1872, sida 1

VOL dö af skratt, om ni hör på Griz-Gris i afton... En sådan visa! — Ja, en visa som passar i en svinstia! sade Cigarette, sneglande in i rummet. Och hon skakade hufvudet samt fortsatte gin gårg. En eller två dagar förut skulle hon icke för allt i verlden ha velat gå miste om. att höra en ny sång af Gris-Gris, den bäste tenor i hela armån och en lustigkurre af äkta sorten. Hon skulle då genast ha hoppat in genom fönstret. Nu — hon visste icke sjelf hvarför — fann hon ingenting lockande i bans uppträdande. Hon gick helt lugnt hem till sin blla halinbädd och lade sig på den för att sofva; men för första gången i hbennes lif lät sömnen linge vänta på sig, och när han ändtligen kom, medförde han sorgliga drömmar. Fastän elumrande, hviskade hon flera gånger: — Hvad hon är vacker! hvad hon är vacker! — XXL — Den tid då jeg vistades i det inre af landet och kämpade mot infödingarne, var lif. vet angenämt nog; men här! :.. tänkte Cecil, när han, tidigare vaken än hans kamråter, stod i kasernrummet och betraktade bäddarne, der männen lågo försänkta i sömn. Uttröttade som de voro när de gingo till sängs, hade ingen af dem vaknat, under det