Dagens Nyheter – 15 oktober 1872, sida 2

Landtbruksakademien hade i går afton ordinsrie månadssammenkomst, hvarvid föredrogs den af hrr rovizorer af töregående års råkenskaper (medicinalrådet Berg och landshöfding Stråle) afgifna borättelse jemte i anledning deraf utaf förvaltningskomitn meddeladt utlåtande. Och beviljade akademien i öfverensstämmelse med revisorernas tillstyrkan för sin del full decharge för 1871 års ekonomiska förvaltning. Såsom sökande till Letterstedtska stipendiet, stort 4,500 rdr, hvilket landtbruks-akademien denna gång vore i tur att utdela, hade allenast 2:ne personer anmält sig, nomligen assistenten vid akademiens laboratorium O. Nylander samt förste läraren vid Lindhults landtbruksskola i Halland A. Th. Salvån, och blef hr Nyjander till stipendiat utsedd. Advokatfiskal Rydqvist refererade härefter 2:ne skriftar af direktören L. Hotman-Bang, hvaraf den ena berör husmännens ställning i Danmark samt medlen till dess förbättring, 1 hvilket senare afseende framhålles vigten at en omsgorgsfullare skötsel af jorden, ökad husflit m. m. Den andra broschyren afhandlar den arbe tande klassens ställning å landet och innefattar en närmaro utveckliag af åtskilligt, som i förenämda afbandling berörts. Prof. Arrhenius erinrade om fördelarne för jordbrukaren af en rätt bedrifven odling af klöfver och ärtväxter samt förordade såsom särdeles lämpliga flere, miadre allmänt använda foderväxter, bland dem den af Linnå rekommenderade Medicago sylvestrisg (i fröhandeln känd under namnet M. intermedia) eller Lin. nås höfrö. Herr Odelberg meddelade sin erfarenhet i denna fråga, gärskilds om den s. k. Serndellan, mod hvilken försök innevarande år icke utfallit gynsamma. Professor 4nders807 betviflade att nämda foderväxt, Vicia villosa, synnerligen lämpade sig för allmännare odling, just på grund af dess egenskap att aldrig förekomma annorlunda än bland sädesslag hos oss, förnämligast bland råg, Deremot ville talaren förorda en annan art tillhörande samma slägteo, nemligen Vicia tenuifolia, som frodades såväl å sterila som mera fruktbara ställen, ensam eller jemte sädesslag, och derföre förtjent att odlas såsom foderväxt. Härefter öfvergicks till diskussion öfver de 2:ne frågor, som blifvit bestämda att under aftonens lopp föredragas, nemligen: 1. På hvilka sätt kan skummjölken lämplis gast tillgodogöras vid egendomar, der gräddan afyttras eller användes till smörberedning ? Intendenten Dannfelt erinrade om vigten af att förekomma mjölkens sqvalpning vid transporten, hvilket till väsentlig del vunneg genom att begagna kärl med höga halsar. Detta sätt brukas dock ej hos oss, utan blott ett löst lock. Låter man locket fjena som isbehållare, är sådant äfven tjenligt. Öfvergjutning af kärlen med saltlösning, för temperaturens nedsättande, vore äfven rekommende rad. — Bäst torde dock vara att ysta skum mjölken. Vid en egendom i Vermland hade denna metod med fördel användts och varan afyttrats på England. Att, såsom i Skottland och Irland, använda skummjölken till uppfödning af kalfvar lönar sig äfven väl.: Köttet blir dock härigenom på långt när icke så godt som när oskummad mjölk användes, På England hafva dock in Junda uppfödda kalfvar vunnit god afsättning. Mjölken får likväl ej gifvas sur åt kalfvaroe, utan lemnas då till svinen, Under senaro åren har man börjat konden sera äfven skummad mjölk, och detta med framgång, så i England som Amerika. Såsom on kuriositet omnämde talaren ett i England infördt sätt att använda skummjölk, nemligen vid tillverkning af — sjöskumspwpor. Statsagronomen Nathorst rekommenderade is-metoden vid mjölktransport. Med afseende å kalfvars uppfödning med skummwjölk trodde tal. likaledes att köttet icke blefve så värdefullt som då oskummad mjölk användes. En kortare tids, 6 å 7 veckors, gödning med skummad mjölk för svin hade onligt i Danmark vunnen erfarenhet visat sig särdeles att rekommendera. Hr Dannfelu. erinrade, att afkylningsme. toden hade den olägeöhsten att hindra en ymnig gräddsättning. Denna fråga hörde dock till de öppna; och trots mångåriga försök i Amerika hade man ännu ej kommit till ett nöjaktigt resultat. 2. Huwru betalar sig uppfödning af ungkreatur samt gödning af sädana och af aldre boskap, i jemförelse med hvad afkastningen kan blifva vid vanlig mejerihushåll