Dagens Nyheter – 15 oktober 1872, sida 2

ombesörja den. Jag skall säga att jeg bedt er stanna här för att vakta öfver liket. — Men allt detta kommer att tillskynda er mycket besvär, Cigarette. — Besvär? Morbleu! tror ni jag är lik den der silfverfasanen? Låna mig er häst, och jag skall vara i staden inom tio minuter. För ett ögonblick blef hennes öppna, föränderliga ansigte — som kunde uttrycka så mycken stolthet och vrede, som kunde stråla af en så outsäglig glädje, som inom samma minut kunde afspegla den våldsammaste passion och den mest barnsliga ömhet — varmt såsom den sol som förlänat gin eld åt hennes ungdomliga blod; hon såg på honom förstulet, under det att en hel verld af ljufva tankar framlyste ur hennes mörka ögon. I denna stund fanns hos henne all denna trollmakt, gom blott kärleken kan skärka qvinnaan. Han borde nu ha märkt mer än väl huru han böst skulle kunna: belöna henne för det skott hon till hans räddning afloasat. Men — ehuru en man, på hvilken i allmänhet dylika tjusningsmedel verkade blott alltför lätt och alltför ofta, förblef han dock denna gång kall. Han var tacksam mot henne, men någon annan känsla kunde hon icke väcka hos honom: Han tryckte kennes lilla hand såsom man trycker handen på en kamrat, af hvilken man rönt ett vänskapsbevis. Hennes instinkt sade henne genast och på ett emärtande sätt, att hon var honom likgiltig.