Dagens Nyheter – 10 oktober 1872, sida 1

lefvande amma fått låta följa sitt fosterbarn till grafven. Närmast efter kistan gingo kungliga familjens alla medlemmar (utom prinsessan Eugenie), kronprinsen af Danmark samt de båda beslägtade tyska furstarne. Konungen, drottningen och enkedrottningen gingo under hvar sin svarta, kronprydda himmel. De kungliga damerna fördes af grefve Hamilton, excellensen Due, statsrådet Fåhrsus och excellensen Sibbern, alla med blottadt hufvud. i Ytterst långsamt framskred processionen, sammansatt på sätt vi i gårdagsnumret beskrifvit. Slutet af liktåget trädde ur vestra hvalfvet kl. 12,5, men inträdde icke i kyrkan förrän kl. 12,45. Den korta sträckans tillryggaläggande hade således erfordrat 40 minuter. Kort före likprocessionen hade från slottet utgått en annan procession, nemligen af diplomatiska kåren och de för begrafningen enkom hit anlända representanterne för främmande monarker.) I denna procession, som hade samlats i riksmarskalksrummen, såg man främst danske grefve Frijs till Frijserborg, förande friherrinnnan von Richthofen, vidare baierske generalen von der Tann, förande italienska ministerns fru grefvinnan de La Tour, prinsen af Wales representant sir Charles Wyke, förande ryska ministerns fru, statsrådinnan von Giers o. 8. V. Under liktågets gång utfördes af musikkårerna den sköna marsch musikdirektören Nordqvist komponerat. När det kungliga liket införts i kyrkan upphörde ringningen och hornmusiken uppstämde en marche funebre, som fortsattes till dess de kungliga och furstliga parsonerna intagit sina stolar. Nu uppstämdes, under orgelackompanjemang, af en dubbelqvartett, psalmen 99, vy. 5—8. Tack vare dig, o Jesu kär, Som för o88 pint och dödad är! Tack dig, som grafvens mörka port Har ljus med din begrafning gjort! Haf hvila, Jesu! blif och bo Uti mitt bröst med ostörd ro! Haf, Jesu! der din hvilostad, Så tar jag sist i grafven glal. Du, som besegrat grafvens makt! Du om min graf har vård och vakt, Och, medan stoftet hvilar sig, Har själen fröjd och frid i dig. Du, som af grafven månd uppstå! Låt oss med lust af grafven gå Och följa dig, med salig fröjd, Till evig ro i himlens höjd. Så snart psalmen lyktat, uppträdde biskopen år Bring och höll likpredikan öfver texten ur 5:te Moseb. 32:dra kap. 39:de och 40:de versen: Sen I nu, att jag allena äret, och ingen Gud är förutan mig. Jag kan döda och lefvande göra; Jjag kan slå och kan hela, och ingen är som utur min hand kan fria. Ty jag vill lyfta min hand upp i himmelen och vill säga: Jag lefver evinnerligen. Med anledning af denna text tog predikanten till ämne ? Hvad Herren har att säga oss vid en konungs graf. ) Bland dessa var icke representanten för kejsar Alexander, general Wrangel, Han hade nems ligen icke hit ankommit i söndags, eåsom flera tidningar uppgifvit. Hindrad af svårt väder på sjön anlände hr generalen först i går afton kl. 149 och tog in på hotell Kung Carl.