Dagens Nyheter – 8 oktober 1872, sida 1

den, utan uppfördes här i mantalslängd först för år 1871 och blef jemväl under sistnämda år bär för första gången till bovillning taxerad. Enligt öfverståthållareembetets bilagda kungörelse af den 20 september 1871 sammanträdde den pröfningskomit, eom granskade 1871 års bevillningstaxering i hufvudstaden, för första gången den 23 oktober 1871. Vid dessa förhållanden torde hr statsrådet Bergström icke under ett år före den 27 sistlidne september, då riksdagsmannaval för Stockholms stad förrättades, hafva varit i denna kommuns allmänna angelägenheter röstberättigad. Det finnes ett mycket enkelt sätt att komma till klar insigt i denna sak. Kommunalförfattningarne föreskrifva nemligen, att för val af stadsfullmäktige, som är en af kommunens allmänna angelägenheter, skall upprättas röstlängd. Denna handling innehåller således en förteckning på alla i kommunens allmänna an gelägenheter röstberättigade. I 6 3 af k. förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm stadgas, beträffande sättet att uppgöra denna förteckning, att sedan taxeringslängden för allmän bevillniog blifvit af pröfningskomiten granskad, magistraten skall på grund deraf upprätta en längd öfver stadens röstegande medlemmar jemte det på en hvar af dem belöpande röstetal. Då således röstlängden skall upptaga namnen på alla i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade medlemmar och ingen kan i röstlängden införas, innan den taxeringslängd, i hvilken han blifvit till bevillning tazerad, blifvit af pröfningskomitn granskad, samt upplyst är, att den pröfningskomitå,som hade att granska 1871 års taxeringsförrättning, vid hvilken hr statsrådet Bergström bief för första gången i Stockholms kommun uppförd till bevillning, första gången sammanträdde Jen 23 oktober 1871, så är uppenbart, att hr statsrådet Bergström icke ett år före den 27 september 1872 varit i Stockholms kommuns allmänna angelägenheter röstberättigad; att han i följd deraf icke heller under nämda tid i denna kommun egt valrätt samt att han följaktligen icke heller var vid sista riksdagsmannavalet valbar. Jag yrkar således först och främst, att öfverstäthållareembetet måtte upphäfva magistratens beslut, så vidt derigenom hr statsrådet Bergström förklarats vara utsedd till ledamot för Stockholms stad i riksdagens andra kammare, men då 25 3 riksdagsordningen tillika innehåller den föreskrift, att om vid riksdagsmannaval valsedel lyder å person, som ej är valbar, skall sedeln anses ogild, så yrkar jag jemväl, att alla de sedlar, å hvilka hr statsrådet Bergströms namn finnes uppfördt, må ogillas, samt att magistraten förständigas att, efter iakttagande häraf, bestämma för hvilka personer fullmakt att vara ledamot i andra kammaren bör utfärdas. Stockholm den 4 oktober 1872, O. J. Hultgren, : vice häradshöfding. Att herr statsrådet och kommendören Per Axel Bergström, som år 1870 icke mantalsskrifvits i hufvudstaden, blifvit uppförd i härvarande Jakobs församlings mantalslängd för år 1871 och noder sistnämda år jemväl blifvit Här till bevillning taxerad, intygar Stockholms stads kronouppbörds-kontrollkontor den 2 oktober 1872. R. Sjögreen. Besvären äro kommuniceradv Stockholms magistrat, att innan kl. 12 lördagen den 12 dennes inkomma med utlåtande, hvarförutan kungörelse uttärdats derom att förklaring öfver besvären må inom ofvannämda tid af de vid riksdagsmannaval i Stockholm röstberättigade till öfverståthållareembetet ingifvas; för hvilket ändamål besvärshandlingarne äro att tillgå i öfverståthållareembetets kanslis sekreterare-expedition hvarje sBöcknedag från kl. 10 till 2.