Dagens Nyheter – 4 oktober 1872, sida 2

Landets tillstånd, enligt lamdshöfdinge-embetenas femårsberättelse för åren 1866—1870. Södermanlands län. Under den femårsperiod, eom utgör föremål för denna berättelse hafva länefs gränser och indelning icke undergått någon förändring, hvaden länet, som omfattar hela provinsen Södermanland med undantag af Sotholms, Svartlösa och Öknebo härad och har en arealvidd af omkring 60 qv.-mil, fortfarande består af 2 domsagor, 10 härad, 4 fögderier, 12 länsmanedistrikt, 10 prosterier, 60 pastorat samt 90 socknar. Till sin naturbeskaffenhet är länet ett delvis skogbevixt, mot norr och sydost sluttande lågland. Den allmänt rådande jordmåren är stark och bördig lera, blandad med svartmylla, sand och mo. Invånare. Länets befolkning, som vid 1865 års utgång uppgick enligt mantalslängderna till 132,475 personer, bar under perioden ökats till 134,998, således en tillökning af 2,523 personer. Denna folkökning tillkommer uteslutande landsbygden, hvarest den under perioden uppgått till 3,449 personer, men under samma tid i städerna minskats med 926. Uti folkets lynne, seder och klädedrägt förekommer ivgens:ädes någon anmärkningsvärd provinsial egendomlighet, sedan de skiljagtigheter i dessa afseenden, som förut utmärkt befolkningen i Östra Vingåkers, vestra Vingåkers och Österåkers socknar, så småningom lemnat rum för den förmedlande inverkan, som likartad folkbildving och lifligare samfärdsel åstadkommit Af genom idoghet förvärfvad, temligen allmänt spridd vilmåga i förening med förtroendefull välvilja emellan särskilda folkklasser, hvartill de med afseende på gemensam trefnad och behörigt aktgifvande på ömsesidiga rättigheter och skyldigheter noggrant afpassade rättsförhållandena mellan de många stora jordegarne i länet och dem underlydande åboer icke minst bidragit, härflyter ock den allmänna godmodighet och endriägt, som utgör det utmärkande draget i befolkningens skaplynne och hvilken fortfarande haft sitt uttryck i en af fädren ärfd obenägenhet för tvister och rättegångar. Enligt justitiestatsministerns embetsberättelse för åren 1866— 1869 hafva nemligen de under denna tid anhängiggjorda tvistemålens antal i förhållande till folkmängden varit lägre än i något annat län i riket och utgjort i medeltal 1 på 227 personer. under det för hela riket förhållandet varit såsom 1 till 88. Ehuru från statskyrkan afvikande läror äro spridda i länet och draga till sig allt flera bekännare, hafva de likväl icke i ringaste mån verkat störande på den allmänna ordningen eller föranledt bildande af egna församlingar. Beträffande folkets bildning, befinner sig densamma i ett jemt framåtskridande, hvilket framträder allt märkbarare, i den mån verkningarne af den förbättrade folkundervisningen kinna mogna och det uppväxande slägtet inträder i det borgerliga lifvet, hvarförntom till detta mål ej ovisentligt medverkar den jemväl till det äldre utbredda hågen att göra sig till nytta såväl den eriodiska pressens alster som de inrättade socenboksamlingarna, uppgående till mellan 70 och 80. Folkundervisningen, hvilken enligt vederbörande inspektörers berättelser vid 1868 års slut ombesörjdes uti 112 fasta och 31 flyttande tfolkskolor samt i 98 småskolor, går framåt till sitt välsignelsebringande mål, ehuru för detsammas uppnående ännu mångenstiides återstår att bryta de hinder, ensidiga fördomar och dåsig likgiltighet lägga i vägen. Det fordna allmänna bruket af bränvin bar alltmera aftagit i mån af varans stegrade pris och tilltagande konsumtion af kaffe och maltdrycker. I sammanhang härmed bör dock icke lemnas oanmärkt, hurusom en annan dryck, hvilken under benämningen vin, ehuru säkerligen utan tillsats af drufsaft, tillhandahålles allmänheten såväl i handelsbodar som i talrika utskänkningsställen inom länet, blifvit för allmogen alltmera smaklig och småningom synes undantränga bränvinet, med hvilket sagde dryck dock visat sig ega flera likartade egenskaper. Jordbruk och boskapsskötsel. Kgovidden beräknas till ungefär 1,125,000 tunnland, deraf 238,000 tld åker och annan odlad jord samt 110,000 tld naturlig äng. Af åkern användas ungefär 54,000 tunnland till odling af höstsäd, 55,000 tld till våreäd och baljväxter samt 9,500 tld till potatis och andra rotfrukter. Årliga untsädet uppgår till vid pass 8,000 tunnor hvete, 33,300 tr råg, 8,000 tr korn, 40,000 tr hafre, 3,000 tr ärter och 50,000 tr potatis samt dessutom bönor, vicker m. m. Jordkulturen, som är länets moderniäring och uteslutande betingar detsammas fortgående förkofran, är uti mirkbart framåtskridande 1867 och 1868 årens otillfredsställande årsväxter i förening med den allmänna robbning i penningeoch kreditförhållandena samt deraf beroende stockning i affärsverksambeten, som hemeökt nästan hela riket, verkade visserligen hämmande på jordbruksnäringen inom jemväl detta län. Men den menliga inflytelsen deraf på länets ekonomiska ställning var likvil icke af mera svårartad natur, än att den så godt som fullständigt häfdes medelst 1869—1870 års goda skördar, hvarigenom företagsamheten till jordbrukets och boskapsskötselns höjande bragtes upp till stegrad fart. Under femårspe