Dagens Nyheter – 24 september 1872, sida 2

dag lära följande beslut blifvit fattade, nemigen: fn en af f. d. revisorn hos pensionsinrättringen A. Ygberg gjord ansöknivg om antingen gratifikation för en gång eller ock någon förhöjning i det understöd för obotlig sjukdom, som han uppbär med 800 rdr årligen, icke kunde bifallas; samt att en af förre handlanden J. A. Echenbolm gjord framställning derom, att återstoden at ett år 1852 honom beviljadt lån från pensionsinrätvtningen å 6,000 rår, som, efter skedda utdelningar ur hans och hans Jöftesmäns konkursmassor, år 1868 utgjorde i kapitel 1,240 rår 50 öre och i upplupna räntor 904 rår 93 öre, måtte, med eftergitvande af räntorna, gäldas med årliga kapitalafbetalningar af 150 rdr, finge på det sätt bitallas, att upplupen och än vidare upplöpande ränta må honom eftergifvas, med vilkor att nu resterande kapitalet återbetalas sist under åren 1873 och 1874 med minst hälften under förstnämda år. Derjemte lära fullmäktige beslutit någon redaktionsförändring i I mom. af 408 uti pensionsinrättningens reglemente, beträffande sättet för pensionsafgifternas erläggande. Pensiomering ef tjenstepersonalen vid statens jernvägstrafik. Sedan riksdagen beviljat hvad k. m:t äskat såsom bidrag till pensionering af tjonstepersonalen vid statens jernvägstrafik och till enkeoch pupillkassa för nämda personals enkor och barn, samt k. m:t i anledning häraf anbefallt styrelsen för statens jernvägstrafik att uppgöra och till k. m:t inkomma med fullständiga förslag till reglementen såväl för en pensionsinrättning till förmån för bemälda tjenstepersonal som för en enkeoch pupillkassa för samma personals efterlemnade enkor och barn, har nämda styrelse till k. m:t öfverlemnat sådana, af motiver åtföljda förslag; och har k. m:t nu fastställt särskilda reglementen dels för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning och dels för samma trafiks enkeoch pupillkassa, hvilka reglementen finnas uti Svensk författningssamling intagna. I sammanhang härmed har k. m:t, i öfverensstämmelse med hvad styrelsen för statens jernvägstrafik föreslagit, stadgat och förordnat: att styrelsen skall ej mindre ofördröjligen till k. m:t inkomma med förslag angående förordnande af såväl ordförande och vice ordförande i pensionsinrättningens direktion, som ock de tre ledamöter i samma direktion, hrilka, enligt öfvergångsstadgandet i reglementet för pensionsinrättningen, böra tjenstgöra intill dess nya direktionsledamöter blifvit af fullmäktige för delegarne i pensionsinrättnirgen valde, än Kfven, sedan direktionen blifvit af k. m:t förordnad, meddela densamma k. m:ts vilja, att direktionen, ef er någon tids erfarenhet om lämpligaste siättet att ordna pensionsinrättningens förvaltning, till k. m:tjafgifver förslag till instruktion för direktionen; att tills vidare ärenden af ringare vigt kunna i direktionen pröfvas och afgöras af fyra ledamöter, så ock af tre, der alla tre äro om slutet ense, men att öfver vigtigare saker hela direktionen skall besluta, äfvengom att vid olika meningar inom direktionen den mening skall gälla, om hvilken de fleste sig förena, eller, derest lika många äro af hvardera meningen, den, hvilken den främste i direktionen omfattar; alt styrelsen eger att uti de för dess arbeten afsedda lokaler i Stockholms centralstations hutvudbyggnad anvisa platser äfven för pengionsinrättningens arbeten; att bestimmelserna i 19 af det utaf k. m:t d. 17 september 1869 fastetällda aflöningsreglementet för embetsoch tjenstemiän samt betjente vid statens jernvägstrafig skola tre månader härefter upphöra att vara gällande; samt att till omförmilda aflöningsreglementes 8 punkten a) skola i slutet fogas följande ord: och de skyldigheter, som åligga fullmäktige och revisorer vid statens jernvägstrafiks pensionsinrättning Dödsfall. Hofmarskalken grefve Gustaf Johan Taube afled härstädes kl. 12 10 i söndags förmiddeg, efter några månaders sjukdom, 76 år gammal. Född 1796 af gammal liffländsk härmäslig slägt och utrustad med rika anlag, erhöll han en vårdad och omtattande uppfostran. Så hade han såsom gosse studerat naturvetenskaperna under den frejdade Örsted i Köpenhamn, der hans fader, ryttmästaren grefve G. D. Taube, under några år med sin familj var bosatt; så fick han sedermera vid sin faders bruk lära snickeri, svarfning och smide, i hvilka handtverk han egde betydande skicklighet: Han undervisades derjemte i slla ridderliga idrotter och började såsom kornett vid kungl. lifregementets dragoner den militära banan, på hvilken ban avancerade, först till: ryttmiistare i generalstaben, då han tog or 9