Dagens Nyheter – 18 september 1872, sida 1

Arbetarnes andel af årsbehållningen. (Ur Kristiania Dagblad.) I Hedemarkens amt i Norge ligger ett jerngjuteri, som kallas Ådals bruk och hvarest 60—70 arbetare äro syeselsatta. Den man, som står i spetsen för detta etablis-sement, heter Helge Beringsaasen, hvilken gjort sig mycket bekant i Norgsa genom sin verksamhet för bildandet af förbrukningsföreningar och anira för arbetare nyttiga inrättningar. Såsom man kunde vänta af en så klok, nitisk och för medmenniskors väl ömmande man, har han vid ledningen af Ådals bruk också egnat synnerlig uppmärksamhet åt allt, gom kunde vara till gagn för arbetarne. Sålunda bar han gått i författning cm, att arbetarne utse en nämd eller komitå af tre ledamöter, hvilka det åligger att taga kännedom om brukets räkenskaper — en sak, som ensamt för sig är af största intresse och betydelse. Denna betydelse får dock sitt egentliga värde deraf, att arbetarne erhålla till fördelning sinsemellan hälften af brukets nettobehållning för året. Enligt hvad man försport har denna anordning visat de bästa praktiska resultater. Den har haft en lycklig inverkan på brukets ekonomi, enär arbetarnes eget intresse manat dem att upptäcka en del små utgiftsposter, som kunde undvikas. Många bäckar små göra, som bekant, slutligen en stor å. Det skall äfven hafva visat sig att bruket aldrig förr under liknande konjunkturer lemnat så stor årlig afkastning, som efter det nämda anordning blef vidtagen (från 1870). De fördelaktiga verkningarne hafva dock icke ensamt hållit sig inom det ekonomiska området. Förtroendet till arbetarnes sjelfkänsla och omtanke har ingalunda blifvit sviket. Trefnad, sammanhållning och företagsamhet hafva gått hand i hand med de ekonomiska vilkorens förbättring. Arbetarne hafva bildat en förening till inbördes hjelp och trefnad, och de andliga-och medborgerliga intressena hafva ingalunda legat i dvala eller blifvit åsidosatta. Ådals bruk har här blifvit nämdt utan afsigt att dermed vilja säga, att detta är det enda bruk eller industriella etablissement i Norge, der en liknande fördelning mellan arbetsgifvare och arbetstagare af nettovinsten eger rum. Det är troligt att denna metod blifvit genomförd också vid andra inrättningar, fastän vi derom icke ega någon speciel kännedom. Om den lyckliga verkan af ofvan beskrifna anordning hafva vi fått ett hugnesamt vittnesbörd i en blott några dagar gammal berättelse från ett engelskt valsverk, hvilket under senaste åren sysselsatt mellan 550 och 560 arbetare. Jernfabrik-firman For, Head C:o, Newport, Middlesborough, hade nemligen i slutet af förra månaden sammankallat sina arbetare med hustrur och döttrar till ett möte för att afgifva redogörelse för verkets drift och meddela och höra hvad som borde göras i egarens och arbetarnes gemensamma intresse, liksom vid samma tillfälle äfven blef bestämdt på hvad sätt årets nettobehållning skulle delas mellan egare och arbetare. Sammankomsten hade prägeln af de allmänna engelska folkmötena. En af firmans medlenmar föreslog att välja firmans äldste delegare, hr Fox, till