Dagens Nyheter – 10 september 1872, sida 1

oo en smärtsam fruktan, en bitter aning sade honom att någon stor olycka hotade. — Herr Baroni, yttrade han, framställ era påståenden. Sedan få vi se och höra, huri herr Cecil vederlägger dem. ! Cecil var fortfarande lika tyst och orörlig; en gång kastade han en blick på Rockingham, en blick af oro, tacksamhet och outsäglig smärta. BSedan blef han åter lika stel och passiv som förr. Juden smålog. — Mina påståenden kunna lätteligen sammanfattas i några få ord,-och säkerligen skola desamma ej förvåna denna gentleman lika mycket som de förvånade ers nåd. Jag påstår helt enkelt, att den mnådige och välborne herr Bertie Cecil den 15 i sistlidne månad :belånat en vexel å 750 pound sterling hos min firma, hvilken vexel är accbepterad att betalas af ers nåd två månader a dato... Ni, herr markis, förklarar att er namnteckning är förfalskad; under rådant förhållande anklagar jag er vän för förfalskning. — Den 15:de! Dessa ord voro de enda som undföllo Cecil. Han visade ingen förvåning; men i samma ögonblick han hörde anklagelsen, blixtrade det i hans ögon, och .ban gjorde en-åtbörd, som syntes så hotande, att hans känrat för en sekund hoppades att juden skulle bli hårdt tog straffad för sin lögn, medan denne ännu brann på hans läppar.