Dagens Nyheter – 10 september 1872, sida 1

—— — —— —— — och njutningslystnad, som griper omkring sig bland de yngre af den fria jordbruksbefolkningen och som, der icke klokhetseller spareamhetssinnet är öfvervägande, drifver dem t. ex. att uppföra ett vackert och komfortabelt boningshus innan ladugården och bergningshusen blifvit byggda eller rätt inredda: att utföra det tyngre arbetet med tjenare, utan att sjelf lägga någon hand dervid; att på öl och öigarrer uppoffra icke obetydliga summor och att i dyr klädedrägt täfla med rikedomen o. 8. Vv. Att de många folkbildningsanstalterna inom provingen, om hvilka vi längre fram skola yttra oss, i väsentlig mån bidragit dertill att den yngre generationen af den fria jordbruksbefolkningen förmått uppfatta jordbrukets framsteg och utveckling samt tillgodogöra sig dess erfarenhet bör redan här medgifvas. Det saknar icke sitt intresse att anställa jemförelser mellan jordbrukets skötsel hos dem som sakna förmågan att läsa de goda skrifter i jordbruksläran som nu äro för allmänheten tillgängliga, och hos dem som ega derför nödiga insigter. De förra nödgas inskränka sig till att utföra blott det de sett för sina ögon och göra sig dervid ofta skyldiga till misstag vid tillämpningen med afseende på olika lokaloch tidsförhållanden, Så ser man dem t. ex. företaga mergling å en jord, gom ej är tillräckligt utdikad, och under en sådan årstid, att mergeln icke hinner bli rätt sönderdelad innan den nerplöjes. Då de sett att stora skördar inbergats efter mergling, föreställa de sig att denna för sig är tillräcklig att åstadkomma detta och underlåta att använda den lika behöfliga gödslingen eller ock göra de en minskning i denna. Om de sett grannen använda mineralgödsel och deraf hemta en god skörd, så försöka de sig dermed på jord, som är till den grad utsugen och full af ogräs, att den ingenting kan frambära förr än :denblifvit trädad ech erhållit en god vanlig gödsling o. s. v. För dylika misstag behöfver icke den utsätta sig, som förmår att göra sig bekant med hvad i jordbruksläran derom innehålles: Och antalet af dessa blir med hvarje dag större. De lärorika nödåren uteblifva icke heller under våra klimatiska förhållanden, och då det senast 1868 visade sig att dessa träffa hårdast den jord, deår kwturen står lägst och omtänksamheten är slappast, så kan det förutses att de ingigter och den verksåmhet, som redan inom provinsen bringat jordbruket och ladugårdsskötseln till en höjdpunkt, jemförlig med den de uppnått i Danmark och Tyskland, äfyen här skola vinna en allmännare utbredning. Hvad som här förut yttrats om den fria jordbruksbefolkningen eger endast i ringa mån tillämpning på en talrik klass af den-: samma, nemligen de som besitta en så obetydlig jordrymd, att de icke med egna dragare bruka densamma. Anledningen hvarföre de icke göra detta består ofta i undfallenhet för vissa ännu gällande fördomar mot begagnande af kor vid jordens drifning. Detta brukningssätt, så allmänt på Seeland och de andra danska öarne, har icke här kunnat vinna något egentligt inträde, ehuru länets ländthushållningssällskap dertill uppmuntrat äfven genom prisbelöningar vid några landtbruksmöten. De för plöjning med kor utfästa prisen voro emellertid mycket sparsamt tilltagna och icke ofta förnyade. I