Dagens Nyheter – 6 september 1872, sida 1

Svenska folkets tillstånd. I. Skåne. Godsbefolkningen. Till denna räkna vi: a) arrendatorer, b) arbetsbönder, c) torpare, d) husmän, e) inhyseshjon och f) stattorpare. Det storverk baron R. Maclean vid Svaneholm och exc. grefve Trolle Bonde vid Trolleholm utförde, att uppbygga farmer och att understödja arrendatorerna med uppsättning och, der behofvet visade sådant vara af nöden, äfven med eftergifter i arrerdebeloppen, efterföljdes icke i sin helhet af någon enda bland de stora godsegarne i Skåne. Först sedan hofveriväsendet mot slutet af 1830-talet visat sig i sin fulla utsträckning vara alldeles ohållbart, började en och annan herreman deri införa förändringar. Dessa förändringar voro på olika ställen högst olika, men afsågo dock alla mera att förskaffa godsegaren en direkt inkomst i spanmål eller penningar än att höja jordbruket och bereda sjelfständighet åt arrendatorerna. På de flesta ställen, der dessa förändringar infördes, bestodo de egentligen deruti, att det fullständiga hofveriet utbyttes mot en viss arrendeafgift jemte något arbete till hufvudgården. — Arbetsbondens ställning blef derigenom snarare sämre än förut. För att kunna åstadkomma :arrende-afgiften måste han utvidga jordbruket. Men han! saknade både tillgångar och insigter att ändamålsenligt ombygga eller utvidga sina bergningshus och att förskaffa sig tidsenliga jordbruksredskap. Tjenarne måste han aflöna högre än sjelfständiga jordbrukare, ty de sågo alltid inspektorsoch ladufogdepiskan i perspektiv och den ofta långa van dringen till herregården, vid vissa årstider i mörker och slask, gjorde tjenarne äfven högst ovilliga att städsla sig på sådana ställen. Om ock arbetet vid gården slutade vid middagstiden, var tjenaren dock försedd med matsäck för dagen och vaktade sig nog för att återvända hem förrän denna var slut. Fanns någon besparad penning eller voro der några arbetare som gjort sig skyldige till dem emellan stipulerade böter, som alltid skulle utgå i bränvin, så tillbringade de den återstående delen af dagen i vilda orgier och återvände hem, oskickliga till arbete den följande. En af de gadsegare, som vid den angifna tiden började delvis ordna godsförhållandena i samma riktning som grefve Trolle Bonde 30 år förut vid Trolleholm, var hr Tornerhjelm, nyss blifven egare af VramsGunnarstorps och Gedsholms herregårdar. Han uppförde efter hand många plattgårdar med 2, 3 å 400 tunnland och försäg arrendatorerna med uppsättning och utsäde. Bristande penningetillgångar och en då inom landet ännu icke vaknad spekulationsanda vållade att han nödgades vid första utarren deringen antaga utländningar som arrendatorer. Dessa medförde både kapitaler och ingsigter i jordbruksoch ladugårdsskötsel, men använde. något. ovarsamt. de. förra. och tillgodogjorde sig icke: de senare med. afseende på våra lokalförhållanden. Det inträffade också, att de några år efter plattgårdarnes öfvertagande dels plötsligen försvunno, dels påkallade den barmhertighet som hr Tornerhjelm aldrig nekat någon af de många SSR VM fr mete dis An a ER ERE RR RE äga EUT ER Ng as Ag TRA RA VR AR (Forts.)