Dagens Nyheter – 5 september 1872, sida 1

Våra större städers finanser. Det snabba framåtskridande, som för vår tid är så utmärkande, röjer sig knappast i något fall mera starkt och påtagligt än ide kommunala bördornas tillväxt. Dessa bördor, eburu alltid i och för sig tunga, kännas dock i allmänhet af de större skattdragande icke synnerligen tryckande under en tid, då näringslifvet blomstrar och goda skördar stegra mängdens konsumtionsförmåga; men när en annan tid förr eller senare inträder, skall tungan af dessa bördor nogsamt låta sig kännas. Af icke ringa ivtresse är derföre att se till hvad belopp de större städernas i vårt land utgifter jemte deras inkomster och skulder i senare tider uppgått. I detta afseende lemna de tvenne berätvtelser angående Stockholms kommunalförvaltning, som under år 1870 och innevarande år utkommit, temligen tillfredsställande upplysningar angående denna stad (ehuru blott för några få af de senaste åren); men i afseende å våra öfriga städer har man först erhållit några uppgifter genom Tidskrift för Sveriges Landsting, som i sitt nyligen utgifna årshäfte upptager de kommunala finanserna ej blott inom Stockholm, utan äfven inom Göteborg, Maimö och INorrköping. Enligt dessa uppgifter, hvilka för hvarje stad finnas meddelade af vederbörande stadskamrerare, var den finansiella ställningen inom dessa fyra städer följande): Stocholm. Inkomster. Utgifter. Skuld. År Rdr rmt. Rår rmt. Rdr rmt. 1853 1,155,151. 1,092,319. 1,712,337. 1871 4,379,666t) 3,982,993) 7,103,458. Göteborg. 1855 — 562,033. 406,236, — 1871 1,524,192. 1,601,852. 6,210,951. Malmö. 1863 213,595. 193,989. 232,109. 1871 — 360,539. 343,686. — 1,069,663. Norrköping. 1855 — 205,928. 152,802. 1871 3882,077. 376,077. 730,500. Utom den betydliga stegring i städernas utgifter (för hvilka inkomster till motsvarande belopp naturligtvis måst anskaffas), som häraf framgår, inhemtar man äfven att Stockholms stad under loppet af 16 år ökat sin skuldsumma med nära 5,400,000 rår, att Göteborg under samma tid upptagit lån till (nu återstående) belopp af 6,200,000 rår gamt att äfven Malmö och Norrköping ha en för sina resurser rätt ansenlig skuldbörda. Då man vet, hvilken betydenhet kommunalutekylderna ha på våra debetsedlar, är det af intresse att se, huru dessa utskylder förhålla sig i olika städer tili krönoskatterna. Man finner då att år 1871 beloppet af kommunalutskylder å hvarje bevillningsriksdaler utgjorde: i Stockholm 3,ss, i Göteborg 3,57, i Malmö 4,2 och i Norrköping 4,50. För oss Stockholmsbor är det således en tröst — om ock svag — att andra städer här i landet finnas som i nämda hänseende äro ännu mindre väl lottade. Likväl har, sedån 1865, den kommunala beskattningen, relativt taget, .) Af de i tidskriftan meddetade uppgifter återgifva vi endast de först och sist upptagna, med utelemnande af de mellanliggande årens uppgifter. ) Dessa uppgifter innefatta äfven sundhetsoch fattigvårdsnämdernas inkomster och utgifter, hvaremot motsvarande uppgifter för 1855 endast afse drätselnämdsns förvaltning KL STI RTP TR TB PTA RT TTT FÄRJA TENTA PST ETT NNE NS ATEA