Dagens Nyheter – 23 augusti 1872, sida 1

IV. — Du är, en pröktig pojke ändå! utbrast Rake häpförd, i det han med stolthet betraktade segraren vid kapplöpningen, den glänsaude Skogskungen. Du gjorde din sak bra, såsom man kunde väntas, eller huru? Du visado de andra, hurudana de borde vara. Säga hvad man vill, ingenting kan jemföras med en fullblodshingst... Och Rake klappade och smekte sin favarit, synbarligen intagen af den största beundran, under det stt Skogskungen helt lugts åt och drack. — Du, ädla djur! fortfor den filosofiske trotjenaren, som älskade hästen med verklig passion efter hans sista lysamde bedrift. Tänk, hvilken mängd fiender du bar ådragit. dig sjelf och din husbonde! Je, så är det verkligen, min gosse; ingenting har verlden så svårt att förlåta som framgången. Kom ibåg, huru mycket penningar förlorats genom dig, och kom också ihåg, att alla de tappande ha ett horn i sidan till dig! Min stackars gosse, Gud välsigne dig; du förskaffade vinst åt din egen herre och hans vänner, som också äro, dina vänner; men ser:du, just detta är det man har så svårt att förlåta dig. Medan Rake så talade till hästen, blef han sjelf melankoliskt stämd (han tyckte om herrar officerareX, han ocksä); och haz fann