Dagens Nyheter – 23 augusti 1872, sida 1

Article Image
FSA Btorheten i en sådan tafla som den vid Bastei lyfter tanken såväl som blicken från detaljerna, åtminstone från de afskräckande, från de svindlande bråddjupen, från de mörka svalgen, der tusende dödar lura på den oförsigtige. Egendomligt är emellertid att se buru lifvets krafter äfven verka i ett sådant dödt stenhaf som detta. I pelarnes remnor eller i springorna af de naturliga hvalfbågarne eller i bottnen af klyftorna ha frön, ditförda af vinden, sugit Big fast, rotat sig och vuxit ut, och nu ser man här och der träd, somliga ganska respektabla, höja sina kronor öfver klyftorna, med sin gröna, lifvande färg minskande de jättelika naturruinerras ödslighet. Det är lifvets och fridens krafter som kämpa med döden, det är försoningens och förklaringens andar som slutligen besegra vredens och öfverskyla deras fasansfulla gerningar! — Ehuru Bastei är glanspunkten i Sacheiska Schweiz, finnas dock många andra ställen, som turisten äfven besöker och hvilka rikligen belöna mödan af visiten. Ett af de vackraste af dessa ställen är bergutsprånget med Djefvulsbryggan och Vargklyftan framför Hohnstein, en större by med ett slott och en gammal borgruin. Från platån blickar man ned i den täcka Pablenzthal, hvars båda sidor äro klädda med fur, och i hvars botten en liten hvit strimma syneg af bäcken. Till Vargklyftan nådstiger man på en mellan sandstenspelarne midt i berget bygd trappa med 182 trappsteg. Denna klyfta är märklig bland annat derie genom att efter henne blifvit målad den bekanta vergklyftan i operan Friskyttens dekoration, sådan den visas både i Dresden och Berlin. Vid Bastei är ett torn uppfördt, från hyars altan, der, en stor kikare med ciceron är placerad, man har en herrlig öfverblick af hela Sachsiska Schweiz. Vid denna kikare stötte jag. tillsammans med en svensk, den första jag råkat sedan jag lemnade Lubeck, och öfverraskningen var ömsesidig. Det var en ung läkare W, från Stockholm, som ämnade styra kosan åt Böbmen. Bland märkligheter i Sachsiska Schweiz må jag slutligen nämna Amsel Wasserfall,. bildadt af en skogsrännil, som hela sommaren är nästan alldeles torr, men hvilken uppdämmes af en törtjensthungrig tysk och påsläppes. .endast när resande komma vägen fram, då fallef, som bildas af en grottas framskjutande klipptak, är gänska pittoreskt. Vi fingo äfven glädjen att se fallet brusa fram, öfver grottan, inuti hvilken för tillfället .befunno sig några unga tyska fruntimmer, hvilka 1 förskräckelsen öfver det plötsligt framrusande vattoet uppgåfvo gälla skrik. När vi skulle aflögsna oss uppför trappan, som från vattenfallet i Amseldalen leder till bergplatåv, framsteg plöteligt en ganska vacker flicka om 15 å 16 år, yttrande: 4En groecher, herre, det var jag som gjorde vattenfalet! ÅA. E. BRENELS SANTO PIE CISSI OR NESPRESSO

23 augusti 1872, sida 1

Thumbnail