Dagens Nyheter – 21 augusti 1872, sida 1

DUAL ALRSIIAD PAMAVUIALPUGRWGT OCD BUSVallR9 UVRILVäILG TO nn Der är luftigt och ljust, grönska och glädje. Der finner man också stadens praktbyggnader, der är museum, posthuset, operan, den nya teatern, en särdeles vacker byggnad, de förnämsta hotellerna och en mängd privata palats i modern stil. Museet har, som bekant, värdefulla samlingar, isynnerhet af taflor och kopparstick. — Leipzig är sedan gammalt medelpunkten för Tysklands bokhandel — der finnas öfver 200 boklådor och mellan 40 och 50 tryckerier — och det har sedan 1200-talet två årliga marknader, verldsbekanta och ofantligt talrikt besökta. Det är vid dessa tillfällen Leipzig framstår i sin glans, men äfven mellan marknaderna finner man der en samling menniskor, gom affärsförhållanden dragit dit från vidt skilda båll och hvarigenom brokigheten på gatorna och promenaderna städse bibehålles. Från Leipzig till Dresden far man, isynnerhet på senare hälften af vägen, genom ett särdeles vackert landskap. Thaers lärdomar, den grund på hvilken Sachsens åkerbruk blomstrar, bära här mycken frukt; de ofantliga slätterna utbreda i full toalett sina behag, framvisande icke blott en öfversvallande yppighet, utan äfven ett friskt lifs verksamma rörlighet, och hvarje qvadrattum jord är här tagen i odlingens tjenst; till och med stenarne tvingas, kan men säga, att bära frukt, och en god frukt: här påträffas nemligen först, på resa norrifrån, en ordnad vinodling. Närmandet till Sachsens hufvudstad, Dresden, annonseras genom de allt tätare förekommande prydliga byggnaderna. Snart har man, på venster hand isynnerhet, villa vid villa, och villor emellan, alla med yppiga och väl hållna trädgårdar samt med väggar och tak höljda af slingerväxter. Bakgrunden utgöres af en låg ås af sandsten, som här börjar framträda mel antydningar om de bizarra formationer, hvilka gjort sachsiska Schweiz så skönt och så berömdt. Åsens sluttning, genom konst gjord terasseformig, är klädd med vinrankor, hvilka svigta under de fullbildade, men ännu icke mogna drufklasarna, och utgör sålunda en lika egendomlig som kostbar ram till den förtjusande dalgång, der jernbanan stryker fram. Om Dresden är så mycket skrifvet, att jag ej vågar försöket att derom tillägga något. Det vill jag likväl säga, att denna stad, trots det behag, som Elbefloden skänker åt den, i mitt tycke ingalunda motsvarar hvad jag i anledning af de om dess skönhet uppstämda lofsångerna trott mig kunna vänta. Delvis är den bra, till och med utmärget bra bebyggd, men jag saknar här Leipzigs brokiga hvimmel på gatorna, jag saknar här de naiva yttringarne af ett folklif, som just genom det okonstlade i dess väsen har så många tilltalande behag. Dresden är en fin stad, en polerad och elegaot stad, ja, kanske också en förkonstlad stad. Alla turistvägar, gom öfverkorsa Europa, eller åtminstone Tyskland, sammanlöpa här, och den massa resande som här ständigt uppehåller sig på genomresa har ej kunnat undgå att utöfva ett betydligt inflytande på staden, hvilken derigenom fått karakteren af hotell; man behandlas der som resande, såsom en person, hvilken i morgon far sin väg för att ej återkomma och af hvilken man derför i dag bör draga så mycken förtjenst som möjligt. Det är de rika samlingarne, som gjort RS ERS NERE RE AR RANE TNT ANTENNEN TD MVA ADS