Dagens Nyheter – 21 augusti 1872, sida 1

-—TU -— Kom ihåg, huru mycket vi alla vedervågat i förlitande på er vighet och styrka. Hvarför lät ni inte mig bära bort den kanaljen. Bertie svarade leende, att han denna dag var beredd att utstå vedermödor, och att litet mera eller mindre af det slaget således föga betydde. Han upplyste icke sin vän om att egentliga orsaken, hvarför han behandlat Ben Davis så som han gjort, var den att denna illa kända person velat tillnarra sig penningar af hans yngre broder Berkeley, hvilken i sin obekantskap med verlden icke tvekat att inlåta sig på ett vad med bedragaren. Vi nämde nyss, att resultatet af denna, likasom så många föregående kapplöpningar, blef en fullständig och lysande seger, vunnen af Skogshästen. Dennes egare mottog priset, den gyllene vasen, under jubel i synnerhet bland de qvinliga åskådarne, hvilkas afgjorda gunstling han var. Alla damerna sökte få en blick, ett leende af honom, då han lika lugn och saktmodig som vanligt efter prisets mottagande infann sig i deras krets; men det var en bland dem, som ensam upptog största delen af hans uppmärksamhet och hvilkens framräckta hand han genast skyndade att trycka. — För ett modigt hjerta är ingenting omöjligt! utbrast den sköna, i det hon inbjöd honom att taga plats vid sin sida. Ypperligt ridet! Gud, hvad jag var rädd när er häst