Dagens Nyheter – 16 augusti 1872, sida 1

ämnar ej bli skådespelerska för att göra ett godt parti, utan för det att jag, såsom varande en fattig flicka, måste välja ett yrke; och hvilken sysselsättning kan vara: skönare, ädlare än den dramatiska komstnärinnans, i synnerhet då hans närvaro... — Ja, nu äro vi igen på den gamla punkten, suckade tanten. Det är verkligen förfärligt. Jag har bjudit dig att vistas i mitt hus för att lindra din möders bekymmer; det är alldeles för mycket för henne att ha sex döttrar att föda och vårda. Men nu hotar min välvilja att lända till din olycka. Jäåg har visst icke någonting emot skådespelarens kall, det vet du; men med din ungdom och... — Din täcka uppnäsa samt ditt lättsinniga bjerta o. s. v.; jag kan ju allt det der utantill från i går och i förrgår! Derför, min ögen lilla tant, gör dig icke besvär med att söka omvända mig; det tjenar i alla fall ingenting till. I stället skall du göra mig bekant med den store mästaren, med mitt ideal, för att jag må få veta, om jag är värdig att beträda scenen. Du har ju förr i verlden varit bekant med D. och — du vill väl ej vägra att uppfylla min bön? Geheimerådinnan skakade visserligen på hufvudet såsom alltid, när detta ämne kom på tal; men då den unga flickan förklarade att hela hennes lefnads lycka sted på spel,