-—UVA kaflens instickande i munnen, hindrade honom att skrika. Medan detta påstod, skyndade Edgeworth Bess till Rachel och förmanade herre, få framt hon hade lifvet kärt, att icke röra sig ör fläcken eller g det minsta Jjud ifrån sig — en varning, den hushållerskan så mycket hellre rättade rig efter, som hon derigenom fick tillfredsställa sin nyfikenhet, hvilken hos hanne vida öfvervögde fruktan. Under tiden vände Jack sig till klädeshandlaren och, betraktande honom med bistra blickar, tilltalade honom sålunda: — Ni har öfverträdt gästfribetens lagar, herr Knueebone. Jag kom hit som er gäst och ni ville förråda mig. — Hvad trohet är man skyldig en missdådare? sade klädeshandl!aren föraktligt. — Jag väntade att få höra ets sådant rättfärdigande af der, som inte en gång emot sin välgörare iakttager ära och tro. Jeg varlyckligtvis inte nog oklok att lita på er heder. Andra hafva gjort det och blifvit bedragna. — Jag förstår inte hvad ni menar, svarade Kaeebone med rågon förvirring. — Jag skall enart göra det begripligt för er, återtog Sheppard. Hvar har pi de paketer, som anförtroddes i er vård af sir Rowland Trenchard? — Hvad är det för paketer? utropade Kueebone med synbar förlägenhet. — Det är fåfängt att neka, sade Sheppard. Blåskinn spionerade på er förliden qväll. Ni