Dagens Nyheter – 3 juli 1872, sida 2

olöslig fosforsyra, som i en del supertosfat förekomme. Hr Carlsson, föreståndaro för superfosfataktiebolagets fabrik, från Stockholm, redogjorde i anledning deraf för de förhållanden, som vållat, att ifrågavarande procenttal förr uppgått till en så hög siffra, då nu i allmänhet, sedan fabrikationen af superfosfat gjort stora fram. steg, blott en ringa del af fosforsyran vore olöslig. Prof. Lundberg meddelade derefter sin erfarenhet i fråga om nytian af superfosfat till öfvergödning 2f såväl säd som gräs, ocn hale han af detta gödningsämnes användande sett de bästa frukter. I sammanhang med den föreliggande frågan fäste tal:n vidare uppmärksamheten på fördelen af att tillvarataga urinen. Detta skedde bäst gecom att öfvergjuta gödgelbrunnar och gödselhögar med utspädd svatvelsyra, hvilken bunde ammonisken och hindrade den att förflykta. Hr Carlsson trodde, att gips vore ett föredraga för detta ändamål, hvarpå hr Lundberg genmälde, att denna, som dessutom i anledning af sin tyngd blefve i afseende på frakten dyrare, ej uppfyllde hvad har, som användt densamma, hatt skäl att vänta. Den tredje frågan hade följande lydelss: Hvad ståndpunkt har ladugirdsskötseln inom orten och länet intagit på senare år, och hvilken bör riktningen nu vara för ladugårdsskötselns förkofran och utveckling? Hr Cercin ansår, att vi hufvudsakligen hade mejerierna att tacka tör de framsteg man i Stockholmstrakton i afseende på ladugårdsskötseln hade gjort. Mycket återstode dock att önska, i synnerhet afhjelpandet af bristen på goda miölkkor. Professor Lundberg redogjorde derefter för den låga ståndpunkt, på hvilken ladugårdsskötseln inom orten i sllmänhet befunne sig, äfvensom orsaken dertill, nemligen brist på goda afvelsdjur och passande marknad för produkterna. Talaren rekommenderado i synnerhet kortborasracen; det behöfde ej vara äkta korthborn, utan endast sådana djur, som hade korthorn i sig. I anledning af den föreliggando frågan framkastade talaren den tanken, att lika väl som beskällare underhölles på allmän bekostnad, staten äfven borde vara betänkt på att genom utplanterande af goda afvelsdjur af hornboskapen underlätta uppkomsten af en bättra kreatursrace. Hr Hermelin rekommenderade slutligen uppfödandet af kreatur såsom en god näring för orten. Beträffande det fjerde öfverläggningsämnet, som handlade om fiskerinäringen och ioflytandet af fiskeriöfverenskommelser, uppstod ingen diskussion, blott ett slags föredrag af fil: dr Söderlund. Det femte eller: Hvilka grenar af hemslöjd böra på grund af lokala förhållanden företrädesvis befrämjas? gaf hr Hermelin anledning att redogöra för de åtgärder, som blifvit vidtagna af den utaf landstinget nedsatta komitn för hemslöjdens befrämjande, och omnämde tal., att man genom kringresande undervisare sökt sprida insigt i väifnadsoch korgmakareyrkena samt i förfärdigandet af halmarbeten. Äfven k. sekter Silfverstolpe, den bekante nitälskaren för befrämjande af hemslöjden, höll ett föredrag om lämpligasta sättet att uppmuntra denna vigtiga sak, och rekommenderade i synnerhet undervisning i hemslöjden hos det yngre slägtet. Härmed voro öfverläggniogsämnena genomgångoa, hvarefter tvenne under mötet väckta motioner, den ena af. hr Hermelin om under sökning af verkningarna af det olika procenttalet löslig och olöslig fosforsyra isuperfosfat och den andra af professor Lundberg om premier för stenbrytningar, remitterades till förvaliningsutskottet. Derefter togs i betraktande en af löjtnant Schärer von Waldheim förevisad amerikansk skördemaskin, atsedd för såväl gräs som säd. Denva maskin, importerad af firman Elfving Åkerhielm komp. från Amerika och tillverkad af Adriann Platt komp., är af stål och smidt jern samt uppgafs vara allmänt använd i Österrike. En särskild fördel med denna maskin sades vara, att i fall någon af dess delar ginge sönder, denna del kunde eftergöras af hvilken grofsmed som helst. Maskinen tycktes arbeta litt och ändamålsenligt samt vara lätt att manövrera. Klockan half tre skedde från en hög, trädbevuxen kulle prisutdelningen, hvarvid följande utställare erböllo pris, nemligen för Hästar (prisdomare: professor Sjöstedt, friherre Reuterskiöld och hr Sköldebrand): första priset (5 specier) professor Lundberg för en flock, besstående af ect grått sto med tvenne döttrar. ett IA äriot och ett 1. åriot sto m m. andra prisat