Dagens Nyheter – 25 juni 1872, sida 1

SFR VOL BER RE ER EN a åtminstone för den utom skollärareyrket stående, fullt bevisande sätt förfäktas. Åtskilliga af dem som varit nog lyckliga att få ett exemplar af brockyren hade nu begagnat sig af den ledighet, det trägna arbetet i sektionerna och allmänna sammanZzomsterna lemnade öfrig, till att genomläsa densamma, och dervid helt naturligt kommit till ett motsatt resultat mot författaren. Hufvudskälet i hr Gustring bevisning var att genom den föreslagna reformen ynglingarne skulle komma till akademien med grundligare insigter, än som nu i allmänhet är fallet. Lektor Engstrand öppnade bataljen — man kan väl kalla striden mellan olika meningar för en batalj, då, såsom här var fallet, personliga angrepp ej uteblefvo, oaktadt de väl ej voro så illa menade, som det i hastigheten kunde förekomma en eller annan — med att, så godt han förmådde, sönderplocka hr G:s opus bit för bit. Påståendet att lärjungarne under de långa sommarferierna gjorde ingenting, ansåg hr E. obevisadt; och hvad lärarne beträffade så, om de ock en tid njöto af sitt otium, så gjorde de det cum dignitatet. Hr G:s jemförelse mellan de norska skolorna och de danska samt våra vore äfven haltande; han hade ej, om han ock visat att ferierna i våra skolor voro några veckor längre än i Danmark och Norge, visat att lärjungarnes kunskaper i de senare ländernas elementarläroverk vore större än de svenska skolynglingarnes. I Preussen vore förhållandet visserligen annorlunda; men orsaken dertill låge ej deri att ferierna der endast vara 10 veckor om året i stället för 15 i Sverige, utan deri att Preussen vore inteligensens land par pråförence, der hvar och en som egnar sig åt studier visste att h.n på den vägen ekulle kunna få sitt uppehälle. I gamma syftning yttrade sig i ett långt föredrag rektor Törnebladh, som erinrade om de olika förhållandena beträffande klimatafstånd o. s. v. i vårt land mot i de tätare befolkade staterna, om det helsosamma inflytande vistelsen i föräldrahemmet utöfvar på ynglingen och det både själ och kropp uppfriskande umgänget med Guds fria natur. Förebråelsen för lättja — utom hr Gustrin hade äfven en annan talare, lektor. Humble, anmärkt att långa ferier framkallade och gåfvo näring åt denna benägenhet, som enligt hr Humbles påstående, utländningen anser vara någontiovg för svensken utmärkande — tillbakavisade hr T. såsom obefogad och slutade med den önskan, att man ej måtte motverka svenska folkete, svenska ynglingens förkärlek för att njuta af den korta sommaren genom att då stänga honom inne inom skolans trånga eller osunda bostäders ännu trängre väggar. Lektor Billing instämde med hr Törnebladh och tillade att det ej endast ur synpunkten af lärjungarnes, utan äfven af lärarnes inttesse vore skadligt om ferierna komme att förkortas, såvida man nemligen ville att lärarne skulle prestera lika god undervisning hädanefter som hittills. Professor Odhner besvarade deremot frågan med ja, hufyudsakligen derför att han såsom akademisk lärare ansåg de s8. k. preliminärexamina, som afliggas egentligen i ämnen, hvilka ingått i skolkursen, för en stor olägenhet; och enda sättet att afhjelpa detta onda vore att utsträcka skolstudierna derhän, att ytterligare studier i den riktningen vid akale