Dagens Nyheter – 19 juni 1872, sida 2

lägga något varaktigt ekonomiskt välstånd, utan åtgå till uppehälle åt hemmavarande familjer, hvilka af det dymedelst inskränkta och vanvårdade jordbruket icke ega tillräcklig bergning. Den klagan öfver det i moraliskt hänseende skadliga inflytande, som ett dylikt lefnadssätt med nödvändighet medför, hvilken klagan mångenstides och bögljudt ger sig tillkänna, är fullt befogad; men om äfven insigten, att det äfven i ekonomiskt hänseende vore förmånligare, om folkets bästa krafier, i stället för att förslösas på långa vandringar och ett vanskligt fikande efter en i allt fall osäker förtienst, egnades åt förbättring af det egna jordbruket och någon nyttig husslöjd i hembygden, börjar vinna något insteg, torde dock de gamla lefnadsvanorna och deni folklynnet fastvuxna öfvertygelsen, att förvärfsbegiäret lättare tillfredsstiälles utom bembygden, ännu länge komma att lägga hinder i vägen för en förståndigare verksamhet. Hvad som nu blifvit andraget, gäller bufvudsakligen befolkningen inom Frykdals och till en del äfven inom BEifdals och Nordmarks härader. I öfrigt utmärker Big befolkningen i allmänhet för arbetsamhet, sparsamhet och välvilja. Med andantag af år 1866, då i koleran afledo 193 personer, deraf 185 i Karlstad och 7 i Kristinehamn, har under femårsperioden ingen nämnvird epidemi hemsökt länet, om ej såsom sådan bör anse3 den andliga sjuklighet, som uns der namnet liseri varit temligen utbredd jemväl inom denna provins. Men liksom andra sjukdomar har äfven denna genom åld:rdom alltmer aftagit i intensitet, och patienterna torde till största delen numera befinnas i convalescenttillstånd. Befolkningens klädedrägt bibehåller sig temligen oförändrad. Folkdrägter förekomma enlast inom Ny och Dalby socknar i öfra Elfdalen samt i viss mån äfven i Nordmarks härad, der den grå vadmalsrocken, påminnande om det förr i handeln mycket efterfrågade s. k. Nordmarksvadmalet, ännu ganska allmänt bibehåller Big, äfvensom Dalbyboernas helskurna gråa vadmals rock med röda uppslag, kortbyxor af vadmal eller sämskskinn, strumpor och skor, den outslitliga skinnkasketten ej att förglömma. I afseende å allmogens födoämnen anmärkeg, att inom Nordmarks härad kaffedrickande och tobaksrökning, jemväl bland såväl yngre som äldre qvinnor, börjat taga en för deras helsa och ekonomiska bestånd oroande utsträckning hvaremot förtärandet af bränvin lyckligtvis till den grad aftagit, att bruket deraf till och med vid högtidligare tillfällen alltmer undantränges af öl och kaffe; och detta skulle ändock allmännare blif. va fallet, om icke den fräckhet, hvarmed lönkrögeriet på flera ställen inom länet bedrifves, lade hinder för denna sedliga törbättring. Lönkrögaren är oftast blott kommissionär och har endast ett obetydligt lager, som af den okände förläggaren ofta omsättes. Försäljaren ställes visserligen gång efter annan under åtal och fälles till böter, hvilka, i brist af tillgång, vanligen måste aftjenas med fängelse vid vatten och bröd, men under både rättegångsoch fängelsetiden fortgår försäljningen i hans hem, ombesörjd af någon annan tjenstvillig person, intill dess den plikt. fällde återkommer och återtager rörelsen. Äfven det vin, som afallmogen mestadels förtäres, torde vara föga helsosammare eller mindre rusgifvande än bränvin. Af de isenaste berättelse omförmälda 16 skarpskytteföreningar qvarstå endast 9, men deremot hafva nya föreningar bildats. Jordbruk med ditbörande näringar. Enligt ungefärlig beräkning voro år 1870 345,278 tunnland åker och annan odlad jord, derå utsåddes 8,834 k.-f. hvete, 134,820 k.-f. råg, 16,321 k.-f. korn, 818,692 k.-f. hafre, 14,775 k.-f. blandsid, 7,359 k.-f. ärter, 421,772 k.-f. potatis, 2,668 k.-f. vicker och 7,067 k.-f. lin och hampa, hvilket ut. side lemnade ganska god skörd, naturlig äng 125.906 tuul. samt skogsmark 2,460.830 tunnland. Underhållna kreatur samma år skola utgjorts af 16,347 hästar, 3,646 oxar, 2,470 tjurar, 78,829 kor, 16,729 ungnöt, 85,350 får, 2,878 getter och 14.016 svin. Att, ehu:u länet under nu ifrågavarande fem år varit bårdt pröfvadt af missväxt, åkerbruket likväl omfattas med stigande intresse är lika uppenbart som tillfredsställande; och då länets årliga sädesproduktion äfven vid medelmåttig skörd är tillräcklig för betolkniogens behof, torde den ståndpunkt vara i det närmaste uppnådd, då länet äfven i mindre goda år icke behöfver utom sina gränser söka fyllnad för sitt spanmålsbehof. Under perioden hafva följande allmänna ars betsföretag till jordbrukets utvidgande och för. bättring blifvit fortsatta och till en del fullbordade, nemligen: utdikning af Vestersjön för en kostnad at 15,069 rår och statsbidrag af 7,500 rdr, utdikning af 18 myrar i Gräsmarks socken, som beräknats kosta 7,350 rdr och hvartill af allmänna medel anvisats 3,500 rdr, utdikning af 56 myrar i eödra Finnskoga församling för 21,718 rdr och ett statsanslag af 9,000 rår; och hafva under perioden statsbidrag i enahanda syfte blifvit beviljade till belopp at 34,920 rdr, hvartörutom flera enskilda vattenaftappningsoch odlingsarbeten blifvit verkställda. ; Boskapsskötseln tager utan tvifvel jordbrukar. nes omtanke alltmer i anspråk; men ehuru vid de större egendomarne kreatur af bilttre raser icke vidare äro sällsynta, egnas dock af allmogen omsorgen mindre åt anskaffandet af föräd. lada AÅlnrracar Kn 2 dinrengs hättre vård nah