Dagens Nyheter – 19 juni 1872, sida 2

starkare utfodring. I sådant hänseende skall äf ven omtanken antagligen stegras i den mån en lönande försäljning af ladugårdsprodukter kan beredas. Hushållningssällskapet har för sådant ändamål genom räntefria lån åstadkommit 4 s. k. bymejerier, hvilka i någon mån väl underlättat afsättningen af mjölk, eburu de dock hittillg ej förmått framtvinga någon synnerligen förbättrad metod vid mjölkens behandling. För fårskötseln uppgifves befolkningen hafva ringa håg, bvaremot svinen lira omfattas och omhuldas med mera välbehag. Såsom binäringar omtalas trädgårdsoch biskötsel samt fiske, af hvilka dock endast det sistnämda kan anses såsom i någon större rad vinstgifvande, enuru det på många stillen bedrifves på ett fiskförstörande sätt. För landtbrukets utveckling finnas inom länet bildade 71 hasbållsgillen samt ha anslag beviljats åt 2 s. I. häradsrättare, med skyldighet ett undervisa jordbrukare, som derom gör anmillan, uti landthushållningens rationela skötsel; hvarjemte finneg inrättad en landtbruksskola vid Gårdsjö. Af de till de af miesväxt nödställda lemnade räntefria statslån, uppgående till 114,000 rår, återstodo vid 1870 års utgåvg 75,499 rdr 97 öre oguldna, och ef det utaf landstivget för samma Kndamål hos Stockbolms stads sparbank upptagna Jån 150,000 rir, återstodo den 1 septer sistberörda år oguldna 120,0009 rdr. . Bkogshushållning. Inom detta län finnas inge kronoparker, kronoeller häradesallmänningar, men 497,953 a; qv.-ref boställsm. fl. skogar; bvaremot qvantiteten af enskildes ekoger ej fnDes uppgifven. Hvad den enskilda skogsvården beträffar, hör res inna den gamla klagevisan öfver en forte ående ekogsförödelse och föreummelse att be. Fömja skogens tillväxt, hvarförutom skogseld Bfvergått vid psss 455 tid, eom till en del bli vit etldeles ödelagda. För skogens vård och förvaltning finnas 3 re. vjerförvaltare, men en tillökning sf jägerioch tkogvaktarepereonalen vors af bebofvet påkallad. Bergsoch brukshandtering. Grofbrytningen och jernmalmsuppfordringen hafva fortfarande utvecklat sig på ett naturligt och för bergslagen tllfredsställande sätt. Beloppet af uppfordrad jeromalm, eom år 1861 utgjorde 1,788,530 cents Ber, steg 1865 till 2,195,120 ctr och 1870 till 9,788,616 ctr. Äfven tackjernstillverkningen hay varit i jemt tilltagande. Då tillverkningsqvanti. teten år 1865 uppgick till 805,586 ctr, har dem år 1870 ökat sig till 1,060,828 cir. Hvad åter beträffar stångjernstillvergningen, gom under föregående fe nårsperiod ökades från 647,685 till 800,155 ctr, har densamma under nu förevarande period visat sig i ett nästan oafbrutet nedgående, ett förhållande desto anmärkningsvärdare som det inträffat samtidigt med en fortgående förökning af uppbraten. malm och tillverkadt tackjern. Men denna minskning finner dock sin naturliga förklaringsgrund deri, att flera mindre ståogjernsbruk i vestra Vermland till följd af deras aflägsna läge från bergslagen och svåra kommunikationer icke kunnat erhålla tackjern till sådant pris, att stångjernstillverkningen lemnat någon behållning, hvadan de blifvit nedlagda; men är att förvänta, det nordvestra stambanan snsrt skall föranleda deras återupptagande. Vid periodens slut voro i gång 7 gjuterier, 54 jerngrufvor, 42 jernmanufakturverk, 24 masugnar, 1 silfveroch blygrufva, 54 stångjernsbruk, 1 takskifferbrott och ett tegelstensbrott. Fabriker, manufakturoch handtverk. Den egentliga fabriksrörelsen är inom Vermland icke af någon synnerlig betydenhet. De enda fabriker, som sysselsätta ett jemförelsevis stort antal arbetare, äro glasbruken och tobaksfabrikern3s. Vid de förra äro nemligen anställde 276 och vid de senare 146 arbetare. Sammanräknade tillverkniogsvärdet år 1870 utgjorde vid glasbruken 376,517 rdr 60 öre och vid tobsksfabrikerna 382,6384 rdr 2 öre. I öfrigt förekommer såsom anmärkningsvirdt, att under verioden jernmanufakturverken minskats från 53 till 42 och stångjernsbruken från 77 ll 54. Vid 1870 års slut uppgick antalet handtverkare på landet till 149 med bevillning af 294 rdr 60 öre och i städerna till 278 och deras bevillning till 1,301 rdr. 9Sedan år 1866, då bränvinsbränning idkades vid ett bränneri, derför aftgiften utgjorde 7,511 rdr 25 öre, har någon bränvinstillverkning inom länet icke egt rum. Kommunikationsanstalter och varubyten. All, männa vägar upptaga en längd at nära 300 mil, gästgifverien utgöra 207. Vägarne äro i allmänhet väl underhållna, och flera större vägbyggnader och förbättringar hafva under perioden fullbordats; och hsr staten dertill bidragit med ej mindre än 91,457 rdr 12 öre samt kommunerna med 69,366 rår. Den för utvecklingen af Vermlands hela näringslif mest betydelsefulla tilldragelse är emellertid nordvestra stambanans tillkomst och öppnande för allmän trafik. Genom densamma hafva de båda rikenas hufvudstäder blifvit samman!änkade med ett föreningsband, som icke vidare skall upplösas, och säkert skall denna bana komma att utgöra den tyngdpunkt, som komrmer att uppbära hela länets industriela rörelse, hvilEen alltmer skall komma att blomstra, då de flera jernvägsanläggningar, som dels redan äro och dels straxt torde blifva påbörjade, hunnit. fullbordas. me a og