Dagens Nyheter – 23 maj 1872, sida 2

Landets tillstånd, enligt landshöfdinge-embetenas femårsberättelser för åren 1866—1870. Orebro fän. Länets indelning och naturliga beskaffenhet m. m. I länet, bvars gränser fortfarande io oförändrade, hafva flera åtgärder vitagits för afbjelpande af oregelbundenheter i den administrativa indelningen, hvarjemte geologiska undersökningar alltjemt fortgå, ifvensom mycken uppmirksamhet och arbete egnats åt vården och tillvaratagandet af inom orten befintliga fornlemninger. Ett värdefullt arbete i detta hinseenåe ir Nerikes gamla minnen, innehållande ej blott beskrifningar och afbildningar af fornsaker utan äfven qvarlefvor af traditiondlla seder, språk, skaldekonst, sång och musik. Vid 1870 års slut utgjorde enligt mantalslängderna linets folkmängd 166.574 personer, deraf 81,101 män och 85,473 qvinnor. Af dessa tillhörde 13,042 stiderna och 153,532 landet; och har folkmängden under pericden ökats med 4,342 personer, men i Örebro deremot minskats med 145 personer. Man har gjort den anmirkningen, att den svenska bondens välmåga stiger eller faller med årets skörd, emedan han skulle sakna såväl förstånd som förmåga att under den goda tiden spara något för den möjligen kommande onda, utan hade för vana att låta allt gå ur band i mun. Deita omdöme torde dock numera icke ega någon allmän giltighet, ty såväl inom detta som öfriga län äro eparsamhet och omtanke för framtida behof ett omisskinneligt drag hos landtbefolkningen, om man iäfven måste ogilla det sätt, hvarpå 1förvärfsbegäret understundom ger sig tillkänna. Såsom i någon mån bevisande den alt bättre ekonomiska ställningen må anföras, att lagsökningarne i skuldfordringsmål. hvilka under år 1866 uppgingo till 4,337, år 1870 nedgått till 2,530. Fattigvården på landet gifver ej anledning att befara någon särdeles tilltagande pauperism. Visserligen har under perioden summan af fattighjon ökats från 2,105 till 2,455, men år 1870 öfverstego lock inkomsterna för fattigvården med närmare 5,000 rdr utgifterna för densamma. . Befolkningen är till klädsel och lefnadssätt anspråkslös och nykter, eburu nykterheten har en farlig fiende i försäljningen at s. k. svenska viner, hvilkas både tillverkare och försäljare i minut väl kunde förljena en noggrannare kontroll och beståndsdelarne i dessa viner en nirmare undersökning. Det bör ej heller lemnas oanmärkt att, efter hvad rådhusrättens i Örebro protokoll utvisa, fylleriförseelserna derstiides äro i tilltagande, under det ett mera tillfredsstillande förhållande visar sig i Jiänets öfriga stider. Ehuru en stigande folkbildning bör efter hand bibringa sundare åsigter samt redigare förestälningar såväl i fråga om sinnliga som andliga ting, är dock, i senare hänseendet åtminstone, ännu mycket att önska. Skismatiska religionesamfund, ehuru utan officiel och laglig form, bestå fortfarande och hafva hiir och der sina kapell och tillbedjare; de utgöras af baptister och ny-lutheraner (läsare) samt den från Amerika importerade metodismen och mormorismen, bvilka två sistnämda sekter hemta sina proselyter hufvudsakligen ur den okunnigaste och enfaldigaste delen bland folket. Dessa religionssamfunds sjelfkonstituerade prester och andra slags sj sörjare, deruti äfven inberiknade evangeliska fosterlandsstiftelsens ko!portörer, hafva alla i sätt och föredrag någonting utvisande ett omisskinligt slägtskapsförhållande. Dessa samal i andliga ämnen, kristliga andaktsstunder och hvad de allt heta häntyda i qvantitativt biinseende på en rikedom, !yx och öfverflöd, som skäligen förtjnna hka mycket klander som deras qvalitativa fauigdom och nakenhet väcka, om just ej deltagande, åtminstone ömkan och äckel; och en person med sundt och fullt iörstånd, som hört ett dylikt föredrag en gång, finner sig näppeligtn sinnad att derpå uppoffra vidare tid. Skarpskytteväsendet i dess nuvarande form lefver ett tynande lif och det allmänna intresset för detsamma står ej mera att finna. Sex föreningar funnos vid slutet af 1870 åtminstone till namnet; men det låter sig knappt beräknas, kura stora de egentligen voro till antalet medlemmar. För att jemna skilda och olika intressen, biligga uppkomna tvister och stridigheter, stärka och befästa rättskänsla och inbördes förtroende hafva förlikningsdomstolar kommit till stånd inom ej mindre än 13 socknar, och förljenar dessas verksamhet det största beröm och maner till efterföljd öfriga orters inom riket ofta nog alltför processlystna invånare. Enligt ekonomiska kartverket innehåller länet en jordareal af 1,729,084 5; tunnland, enligt andra uppgifter 1,581,0600 tunnland. Det skick, hvari den odlade jorden genom kulturen nu befinnes inom länets särskilda delar, är en fråga af den omfattning, att derå icke kan lemnas något tillfredsställande svar. Brukningssiättet är i allminhet vexelbruk ; och om detwta ännu på många ställen icke är på fullt 12tiorelt sätt ordnadt, är sådant blott en tidsfråga, som årligen alltmera går sin lösning till mötes. Af åkerjordens areal hafva under periodens sista år varit använda för böstsäd ungefär 36,000, potatis 12,000, vårsäd 59,000, baljväxter 1,000 samt gräs och andra fodervixter till bete 9,100, allt tunnland, hvil