Dagens Nyheter – 4 maj 1872, sida 2

Riksdags-Nyheter. Gårdagens förhandlingar i båda kamrarne började med öfverläggning om statsutskottets utlåtande i anledning af en punkt i den af riksdagens år 1871 församlade revisorer atgifna berättelse angående granskning af statsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1869. Denna punkt afhandlade löneregleringen för biskopen i Lunds stift. Enligt utskottets, på grund af åberopade k. bref och handliovgar, uttalade åsigt skulle Helgona gods och gård, enligt 1867 års lönereglering uppskattad till 18,449 rdr 17 öres årlig inkomst, icke blifvit biskopen i Lund uttryckligen för all framtid tillförsäkrad, och tillstyrkte utskottet alltså, att riksdagen i skrifvelse till k. m:t måtte anhålla det täcktes k. m:t tillse, att den af k. m:t och rikets ständer gemensamt beslutade reglering af biskopens i Lunds stift löneförmåner varder till fullo verkställd. Enligt denna lönereglering bestämdes biskopens i Lund aflöning till 15.000 rdr. I första kammaren öppnades diskussionen af hbt Falk med en historik öfver frågans behandling jemte förordatide af den föreslagna skrifvelsen, Häri instämde hrr Brun, Axel Mörner och O. G. Mörner. Hr De Geer ansåg aflåtandet af en dylik skrifvelse liktydigt med en uppmaning till k. m:t att begå en rättskränkning, hvilken åsigt delades at hrr von Gegerfelt och Beck-Frvis, hvarjemte sistnämde talare upvplyste, att biskopens i Lund nuvarande inkomster uppgå till 21,980 rdr, hvilken siffra ej borde vara för hög då man tillika ihågkommer de utgifter nämde biskop är underkastad i egenskap af prokansler för universitetet. Mot utskottets förslag talade vidare hrr MontgommeryCederhjelm, Casparsson, Funck, Faxe, Henning Hamilton och C. L. af Ugglas. Efter votering afslogs utskottets förslag om aflåtande af skrifvelse med 60 röster mot 21. I andra kammaren uttalade hr Hedin skarpt klander öfver denna frågas behandling. Det är nu femton år sedan första uppslaget gaåfs till biskopslönernas reglering, och sedan sju år har Lunds stift haft en biskop, som varit skyldig underkasta sig den lönereglering som riksdagen i öfverensstämmelse med rege ringens framställning beslutat, och till beloppet fastställt. Nu synes regeringen, med åsidosättande af det fattade beslutet, vilja hänskjuta frågan till ett forum, som dermed har intet att skaffa, nemligen kyrkomötet. Dermed vill regeringen begära kyrkomötets förklaring af rätta förståndet angående en regeringens egen framställning. Detta är det betänkliga i denna sak; ty i följd af riksdagens beslut, deri presteståndet fogat sig, har presterskapet ingenting vidare att göra med denna sak, och hvarken grundlagen eller kyrkomötesstadgan lemna kyrkomötet befogenhet att yttra sig i frågor at denna art. Att utvidga denna befogenhet på sidan om gällande lagstadganden är väl någonting, som riksdagen icke kan vilja göra sig skyldig till. Talaren klandrade äfven Lunds domkapitel, som i infordradt utlåtande hemställt att regeringen ej måtte iåta gå i verkställighet det beslut beträffande biskopslönen i Lunds stift, som riksdagen fattat och hvilken hemställan domkapitlet, enligt tala rens påstående, motiverat med att ur en handling anföra hvad der icke funnes och att ur en annan icke anföra hvad der verkligen förekom. Denna metod, som talaren icke ville nämna vid dess rätta namn, borde ha lärt regeringen att för framtiden betrakta dylika utlåtanden med nödig försigtighet. På yrkande af hr Hedin godkände kammaren skrif velseförslåget, sedan hr ÅAygårdh antydt att domkapitlet i Lund haft andra än egennyttigå grunder för sitt utlåtande. — I följd af kamrarnes stridiga beslut har denna fråga emellertid för denna gång förfallit. Hvad statsutskottet föreslagit om beviljande af begrafningshjelp till belopp af 34,456 rdr 13 öre i anledning af drottning Lovisas dödliga frånfälle, godkändes af andra kammaren utan ätt någon röst höjde sig deremot, liksom förhållandet förut varit med första kammaren Härefter föredrogs i båda kamrarna bankoutskottets betänkande, med förslag till reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning. Det digra betänkandet, 134 sidor starkt, föredrogs paragrafsvis och mötte föga motstånd inom första kammären. Med uteslutande af de mindre väsentliga yttrånden, som afgåfvos utan egentligt yrkande, vid en del paragrafer, redogöra vi endast för sådana beslut, hvilka afveko från utskottets tillstyrkan.