VR du nödvändigt skall döda någon, så döda mig, och inte honom. Och hon kastade sig emellan dem. Jack släppte knifven och drog sig åt sidan med dyster min. — Hvad var anledningen till er träts, Thames? frågade hon ängsligt. — Just du, svarade Jack tvärt. — Det är inte så, invände Thames. Jag skall säga dig alltihop sedermera. Men nu måste du lemna oss, bästa Winny; Jack och jag hafva någonting att uppgöra oss emellan. Var inte rädd, goda Winny. Vår träta är alldeles slut. — År du säker på det? frågade Winifred och kastade en tvifvelaktig blick på Jack. — Ja, det är bestämdt, svarade denne; han skall få göra åt mig hvad han behagar; han skall få hänga mig, om Han så tycker — om du önskar det. Efter denna försäkran, och på Thames förnyade begäran, drog den lilla flickan sig undan, ehuru icke utan motsträfvighet. — Hör, Jack, sade Thames, i det han gick till honom och tog hans hand; låt det vara slut nu. Jag upprepar ännu en gång, attjag ingenting skall säga eller göra, hvarigenom du kunde komma i ledsamhet. Var öfvertygad om det. Men mitt beslut är att tala med lady Trafford. Måhända kan jag af henne få veta, hvems det här porträttet är. — Det är mycket troligt, svarade Jack, och