Dagens Nyheter – 22 april 1872, sida 2

hvilken senare anmärkte, att då hvar och en kan bli i beheof af tingshuset och kan komma i tängelse, vore det ock en pligt för hvar och en att deltaga i dessa byggnaders underhåll: de öfriga talarne önskade att skyldigheten i detta fall bör bestämmas efter tyrktalet. Likaledes återremitterade första kammaren samma utskotts hemställan om en skrifvelse till k. m:t angående förändrade bestämmelser rörande socknemäns inbördes skyldighet att deltaga i prestgårds byggande m. m. Såsom motiv för återremiss anfördes att denna fråga borde anstå till dess den om tingshus och häradsfängelse blifvit afgjord. Efter en temligen vidlyftig debatt återförvisade äfven andra kammaren detta lagutskottets förslag, dock först efter votering, som utföll med 32 röster för återremiss och 75 för bifall. Äfven i detta fall ville åtskilliga talare ha skyldigheten bestämd efter fyrktalet. För återremiss talade hrr Åstran, motionör i frågan, Carlen, Engman, Sven Nilsson i Österslöf, Lars Pehrsson i Hjulsta, Sven Nilsson i Efveröd, Carl Ifvarsson, O. B. Olsson och Törnfelt, hvilken senare tyckte att det skulle vara förenligt med billighet och rättvisa om komministrar, klockare och skollärare befriades från underhållet af kyrkoherdens boställsbyggnader, Endast hr Sparre sökte vinna kammarens sympatier för utskottets förslag att skyldigheten måtte efter billiga grunder regleras, ty, sade han, första kammaren godkänner aldrig fyrktalsberäkvingen såsom grundval i detta fall. Hrr Hörnfeldt och Leyer hade föreslagit att socknemännen i de församlingar, der reglering af presterskapets löner egt rum, måtte befrias från skyldigheten att bygga och underhålla tiondelada. Lagutskottet hade på anförda skäl, bland andra att denna skyldighet under åberopade förhållande redan upphört på de ställen, der särskilda omständigheter icke påkallat dess vidmakthållande, afstyrkt bifall till förslaget såsom öfverhufvud obehöfligt. Motionärerna voro dock af alldeles mötsatt åsigt och; trots hrr Sparres !och Bibbings yrkanden. att förslaget måtte afslås, drefyo de det igenom med votering, som utföll med 90 röster till deras understöd mot 57, som afgåtvos för afslag. I första kammaren har förslaget blifvit underkändt utan diskussion. En längre öfverläggning uppstod derefteri första kammaren om lagutskottets afstyrkande af utarbetande af ny grufvestadga. Men äfven detta utlåtande återremitterades, sedan hrr Tornerhjelm, von Möller, Hallen borg, Trolle, Reutersvård, H. Wachtmeister, Nordenfalk, Hasselrot, Nordström, Posse och 0. Mörner framhållit olämpligheten af nu gällande grufvestadga, hvarigenom ingrepp i eganderätten möjliggjordes, utan att motsvarande ersättning bereddes iordegaren. Senaste inmutningarne i Skåne af stenkolsfynd gåfvo de ofvannänide talarne anledningar att framlägga bevisande detaljer i detta hänseende. terremissen skedde i syfte att afgifva till k. m:t en skrifvelse angående revision af nämda stadga i ändamål att eganderätten mera än hittills måtte tillgodeses derige. om att rättigheten till inmutningar inskränktes, Hrirr Brun och Troilws ansågo att inmutarerätten vore en sporre, som eggade till undersökningar och upptäckter, samt att vårt land isynnerhet borde omhulda bergsbruksnäringen. Hr Carl Ekman försvarade den nuvarande grufvestådgan och trodde attjordegafen ej är så rättslös gent emot inmutaren, som några talare velat antyda. Dessutom vore det den enskildes pligt att uppoffra sig för det allmännas bästa. E Majoriteten i andra kammaren erkände äfven att nu gällande grufvestadga i många fall behöfver omarbetas. Många voro d ck ej de, hvilka biträdde motionärens förslag att inmutningsrätten bör afskaffas. Tvärtom framhölls at fera talare, och särskildt af brr Johan Johansson och Nordenskiöld, att vi ha att tacka denna inmutarerätt för de flesta upptäckter af -mäalmfyndigheter. Det är dock billigt att denna rätt regleras så, att den blir mer öfverensstämmande med nu rådande förhållanden och bättre skyddar jordegarens rätt. Motionären och dessa båda talare äfvensom hrr Tamm, Posse, Sven Nilsson i Efveröd, Carlen, Sparre, P. Olsson från Helsingborg, Jacob Geijer, Sven Nilsson i Österslök och Ola Jönsson yrkade att frågan måtte till utskottet återremitteras, hvaremot hrr Ehrenborg, Gustafssan JAhAän dörrn nh TAR And erskön