Dagens Nyheter – 22 april 1872, sida 2

rade emellertid, ty frågan blef utan votsring återremitterad. Under aftonsammanträdet sysselsatte sig första kammaren hufvudsakligen med behandling af dess tillfälliga utskotts betänkande nr 6 i anledning af hr Ola Anderssons motion om utarbetande af fullständig förteckning öfver allaj nu gällande lagar och författningar m. m, Betänkandet, som innehåller förslag till skrifvelse till regeringen i motionens syfte, afslogs i sin helhet på yrkande af hrr Rydqvist, Hen ning Hamilton och Lagerstråle, hvilka dock ej kunde underkänna vigten af det antydda behofvets afhjelpande; men dels fäste sig vid några formella felaktigheter i betänkandet och dels önskade bifall till andra kammarens tillfälliga utskotts förslag i samma fimne om att ett register öfver alla under året upphäfda och tillkomna lagrum och författningar måtte i slutet af hvarje års författningssamling in tagas. Utskottets hemställan förordades på det varmaste af hr von Koch, som bland annat försäkrade, att det upptar långt större tid att leta reda på lagar och författningar rörande ett mål an att afdöma detsamma. Kammarens tillfälliga utskotts betänkande nr 5 angående krigsundervisning i skolorna hade i första momentet tillstyrkt aflåtande af en skrifvelse till k. m:t med anhållan att k. m:t täcktes taga i öfvervägande i hvad mån öfningar i målskjutning inom kommunerna må kunna anordnas. Hr Abelin förordade denna punkt, men ansåg att motionären skjutit öfver målet, då han önskat en obligatorisk vapenöfning för ynglingar från 15 års ålder till des3 de inträdt i beväringsåldern. Tal. vore öfvertygad om den störa vigten af en allmän krigsbildning och nyttan af de militära öfningarne inom skolan, men hyste den på en längre erfarenhet grundade åsigt, att dessa öfningar måtte hållas inom vista gränser. Hrr OC. L. af Ugglas och af Klint påminte om att frågan redan är under k. m:ts pröfning och att man borde vänta till dess vårt försvarsväsende blifvit ordnadt. Efter korta anföranden af hrr Hasselrot, von Kock och von Braun afslogs denna punkt i betänkandet. Rörande den andra punkten framställde vice talmannen, understöåd af hrr Henning Hamilton och G. 4. Sparre, stödjande sig på 63 3 R. O., sådana anmärkningar i formellt afseende, att densamma förklarades utan vidare åtgärd lagd till handlingarne. Andra kammaren behandlade ilördags äfven följande ärenden, hvilka första kammaren förut hade afgjort: Utvidgning af den politiska rösträtten. Hrr Uhrs och Magnis motioner rörande denna fråga hade af konstitutionsutskottet fått den rekommendation, att de icke måtte af riksdagen bifallas. Det enda anförda motivet tör detta utlåtande var att riksdagsordningen egt bestånd så kort tid, att verkniogarne af densamma ej tillförlitligt kunnat iasttagas, hvarjemte utskottet förmenat att något verkligt behof för rösträttens utsträckning under för handen varande förhållanden icke yppat sig. Hr Uhr, som öppnade öfverläggningen om denna fråga, beklagade att utskottet icke tagit notis om hans yttrande vid remissen af motionen. Talaren hade dervid förklarat sig nöjd med om ätskottet. frångående hans motion, ville feasmkomma med ett mindre radikalt förslag ; utskottet hade ej visat någon benägenhet härtill, men för att bereda det ett nytt tillfälle att visa sin goda vilja, ifall sådan funnes, påyrkade tal. att utlåtandet måtte återförvisas. Han anmärkte tillika att det väl aldrig kan vara för tidigt att utöfva rättvisa eller att afskaffa en orättvis lag och att ett verkligt rådande behof af rösträttens utsträckande finnes konstateradt dels genom folkmötenas resolutioner, dels genom de petitioner i ämnet till regeringen, hvilka varit underskrifna af 14,000 å 15,000 namn på medborgare, som sakna politisk rösträtt. I samua riktning talade hrr Magni, O. Wikström, Englander, O. 1. Bengtsson, Törnfelt, Gunnarsson, Forsbeck, Jöns Pehrsson, Johan Jönsson, Per Nilsson i Kulhult, Sven Nilsson i Efveröd, som ville ge rösträtt åt alla, som betala bovillning efter andra artikeln, Hielm, Ola Jönsson i Kungshult, som i ett varmt föredrag utvecklade orättvisan i pu rådande förhållanden, hvilka till och med afstänga landets hela folkskollärarekår från utöfvande af politiska rättigheter, Mankell, som visade att vi i detta fall stå långt efter Norge, Danmark, England och Frankrike, Sven Nilsson i Österslöf, som förvånade sig öfver att de, som vid försvarsfrågans behand