Stockholms-Nyheter. Tisdagen den 16 april 1872. rets 107:de dag. Återstå 259 dagar. änen går ned kl. 3,38 f. m. amn: Patrik af latinska ordet Patrihvarmed betecknades en man afde styes klass i romerska republiken. — Den Patrik anses för Irlands förste apostel är ännu dess skyddspatron. Han dog om5 år 435. Märkliga händelser den 16 april. dog i Paris naturforskuren grefve George Buffon; var född 1787. föddes i don stora handelsstaden Marseille (v:d Medelbafvet) Adolphe Thiers. Hans tader hade varit klädeshandlande, men blifvit ruinerad genom revolutionen. Thiers studerade på stipendium vid lyseet i Marseille och genomgick det på lysande sitt. Vid 18 års ålder begaf han sig till Aix för att eludera rättsvetenskapen. Biefadvokat 1820, men fann gig ej passande för juridiken, utan egnade sig åt historiska och filosofiska studier. 1821 begafhan sig till Paris; obemedlad som han var, arbetade hun natt och dag för att lifnära sig. Redan följande året blef han rekommenderad till tidningen le Constitutionnel och skref der artiklar, hvilka vunno så stort bifall att han snart blef anställd som ordinarie medarbetare. Den bekante tyske bokförläggaren Cotta (bosatt i Stuttgart) fattade så stort tycke för honom att ban skänkte honom andel i en aktie i ofvannimnde tidning, och nu blefvo Thiers inkomster så goda att han kunde understödja sin moder. Från 1823 till 1827 skref han under träögna detaljstudier i hvarjehanda ämnen, sin franska revolution ria. Derefter begärde han, iv sndera för en allmän historia, tillåtelse att medfölja Laplaces verldsomseglingsexpidition, men just som han var färdig att gå ombord tillsatte konung Karl X (19829) Polignaeska ministeren. Thiers stannade qvar för att bekämpa detta despotismens kabinett och grundlade jemte sin barndomsvän Mignet och Aitand Cadrel, tidningen le National. Tidningens tendens var att upprätthålla grundlagen, äfven om dynastien skulle störtas. Det var i denna tidning han i er artikel utvecklade den ryktbara satsen: Konungen regerar, men styr icke och föreslog prinsen at Orleans till blifvande korung. Juliuppresningen 1830 störtade Karl X. Den 1 augusti blef Ludvig Filip utropad till rikets generallöjtnant; Thiers gjorde honom till konung och blef generals2ktreterare i finansdepartementet. Nu yrkadehan på krig för att befria Polen, Belzien och ltalien. Men det följande året var han, gåsom deputerad, af motsatt tanka och kiämpade för fred samt upprätthållande af 1815 års traktater. Äfven i fråga om inre angeligenheter var han, uppskrämd af de liberala rörelserna, för illiberala och impopulära åtgärder. Efter den farliga emöten i Paris 1532 rådde han till våldsemma åtgärder mot de radikal. Snart måste han såsom inrikesminister bekämpa det legitimistiska upproret i Vendås och gaf order om hertiginnan af Berrys häktande några månader, derefter räddade han Belgien genom att låta en fransk armå intaga Antwerpens civadell; år 1835 bidrog han att genomdrifva septemberlagarne mot pressen och juryn. 1836 blef han ministerpr:sident och yrkade väpnad intervention i Spar nien, men då konungen ej gick in härpå, afträddea han. Ånyo utnivand till samma värdighet den 1 mars 1810 lät han de andra stormakterna fatta beslut till Portens förmån mot Mehemed-Ali utan Frankrikes vetskep och medverkan och ville derför företaga ett kriz. Men äfven nu segrade konungens fredliga vilja Thiers afgick och Guizot blef hans efterträdare. Dessförinnan hade han genomdrifvit befästandet af Pariz. Under 5 år reste ban nu i Europa och gjorde så arbeten till konsulatets och kejgt att , 5 histo