Dagens Nyheter – 15 april 1872, sida 2

Hotelsen. Det var blott ex kort stund som fru Sheppard fortfor att öfverlemna sig åt denna känsla af medlidande. Honm torkade snart gina ögon, och sedan hon lagt gossen varsamt på golfvet, föll hon på knä bredvid honom. Öppna mitt hjerta, barmhertige Gud! bad hon sakta med nedsänkt blick; och lär mig inse, huru orätta mina vägar varit. Jag bar svärligen försyndat mig, men jag har varit hårdt frestad. Förskona mig ännu en liten tid, hinimelske Fader, icke för min skull, men för detta arma barns! Här afbröts hennes bön af djupa snyftningar. Är det emellertid Din vilja att han skall tagas ifrån mig, fortfor hon, så snart hennes rörelse hade något saktat gig; är Din vilja att han skall lemnas faderoch moderlös midt ibland främmande menniskor, så bönfaller jag, o, Gud, att du måtte i en annaäns bröst inplanta en moders känslor för honom och gifva honom en vän, som blir: hvad jag skulle varit för honom! Låt honem icke lida straff för min skull! Förskona honom och fräls honom ifrån allt ondt! Derpå steg hon upp, tog barnet på armen och ärnade just begifva sig utföre trappo.na då hon hörde att rågon öppnade porten och med tunga steg inträdde i huset.