Dagens Nyheter – 21 mars 1872, sida 2

ning af riksdagens år 1871 församlade revisorers berättelse godkändes äfvenledes med undantag af 22 8 och 9, hvilka af kammaren af. slogos. 8 2 konsistorierna och läroverken. Utskottet hade homställt att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, det k. m:t täcktes bemyndiga konsistorium i Strengnäs stift att, äfven om sådant icke kan utan förlust för stiftets emeritikassa ega rum, så snart lämpligen ske kan, låta försälja den för kassans räkning inköpta egendomen Säby. För bifall talade endast; brr Wallenberg och Montgomery-Cederhjelm, hvilken sistnämnde framhöll nödvändigheten af egendomens snara försäljning, då det af räkenskaperna visade sig att domkapitlet gjort förlust på egendomen äfven under de senaste goda åren, samt icke kunde tänka sig möjligheten af att densamma skulle säljas till så lågt pris att ej räntan på köpeskitlingen skulle blifva lika stor som den nuvarande afkastningen, För afslag yttrade sig brer C. G. Mörner, von Koch, Nordström och von Lhrenheim, och betonades från denna sida oändamålsenligheten af att, såsom utskottet gjort, på förhand gifva full dechargo åt försäljningen, hvilket deremot borde blifva särdeles fördelaktigt för de blifvande spekulanterna;, likaledes utialades den åsigt, att ärendet vore af en alltför speciel natur för att föranleda ep skrifvelse till k. m:t. De sist anförda skälen dikterade kammarens beslut om afslag å utskottets hemställan. 9 2förflyttning af elementarläroverkens lärare, i hvilken föreslagits en skrifvelse till regeringen med anbållan om en förordning, att lärare, som hädanefter vid elementarläroverken anställas, må tillförbindas att underkasta sig för flyttning till andra läroverk, afslogs onhälligt och efter en diskussion, under hvilken hrr Widen, O. och C. G. Mörner, Faxe, von Ehrenheim, Caspersson, Wallenberg, von Koch, Nordström och Beckman framhöllo det obilliga i att uppbänga ett dylikt Damoklessvärd öfver de svenska lärarnes hufvuden: Deromot gadkände andra kammaren med 70 röster emot 40 samt på yrkande af hrr Ifvarsson, Gumwlius, Hwggström och 0. B. Olsson det ifrågavarande skrifvelseförslaget. Minoritetens talan i denna fråga fördes af hrr A. Rundbäck, Ribbing och Törnfelt. En punkt i detta utlåtande, som föranledde en liflig diskussion, var 2 10 under rubrik Svenska akademien. Utskottet häde hemställt att riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att k. m. måtte taga under öfvervägande; huruvida icke, i afseende å det åt svenska akademien uppdragna urbete för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket, anordningar må kunna träffas, som betrygga arbetets raskare fortskridande och ordbokens fullbordande inom en ej för mycket aflägsen tid, samt, om förhållandena dertill föranleda, till riksdagen göra den framställning i ämnet, som för nämnda ändamåls vin. nande må kunna anse3 behöoflig. Hr Wallenberg hade ingen anledning att tro det svenska akademien en enda dag skulle påskynda sitt arbete genom en så beskaffad skrifvelse och hr Bergstsdt antog, att hrr revisorers mening vore att skicka andra pengar för att taga reda på, hvart de föregående 67,500 rdr tagit vägen. Hade revisorerna ansett att pengarne blifvit illa använda, borde de rent ut hemställt om anslagets upphörande. Hr Casparson upplyste, att det varit med mycken tvekan utskottet vågat framställa en anmärkniog mot en institution, sådan som svenska akademien. Statsutskottet är visserligen också en institution, men beklagligen ingen poetisk, utan en som framförallt älskar siffrornas vältalighet. Med tillbjelp af multiplikation hade man gjort den beräkningen, att när bokstafven 4 kostade staten 67,500 rdr, så skulle de öfriga 28 kosta densamma 1,822,500 rdr; och med tillbjelp af enkel regula de tri, att när bokstafven 4 upptagit en tid af 85 år, så skulle utarbetandet af hela arbetet upptaga en tid af ytterligare 2,295 år. Hr von Koch ådagalade tydligt sina sympatier för utskottets förslag och trodde att akademien skulle taga denna lilla påstötning såsom en anledning att afsäga sig ett uppdrag, för hvilket densamma visade så föga böjelse, och i stället möjligen intressera sig mera för redaktionen af en tidning, af hvilken akademien egde inkomster, och med hvilken tidnings nuvarande redigerande tal. ej var fullt belåten. Diskussionen ledde emellertid ej till något. annat resultat än det utskottet äsyftade, i Sista punkten i statsutskottets utlåtande i anledning af ravisörarnag heorittolse. i hvilken !