Dagens Nyheter – 7 mars 1872, sida 2

absolut påföljd för något brott, utan endast såsom alternativ emot straffarbete på lifstid. Emot utskottets lätta behandling af ämnet inlade hr von Koch sim protest, erinrande kammarens ledamöter att i dag efter 5!1a års förlopp svenskt blod ånyo gjutits under bödelns bila. Talaren fäste uppmärksamheten vid att detta straff blifvit de facto upphäfdti de flesta europeiska staterna och gaf en ganska utförlig historik öfver detsamma, under hvilken han gick tillbaka ända till mosaiska lagstiftningen. För det närvarande hyste talaren visserligen ej stor förhoppning att dödsstraffet skulle afskaffas, men fäste sitt kopp vid den reservation, som vid 1868 års riksdag afgafs af en person, som nu innehar en plats i konungens högsta domstol. Efter en föga liflig diskussion, i hvilken hrr von Sydow, Bergstedt och Hasselrot deltogo, föll äfven denna gång frågan om dödsstraffets afskaffande. Öfriga punkter i utlåtandet godkändes utan diskussion. Konstitutionsutskottets utlåtande angående förslag till ändringar i 11 och 12 22 regeringsformen angående handläggningen af mål, som angå förhållandet till utrikes makter, förkastades på framställning af hr de Geer, som framhöll att genom den föreslagna lydelsen det skulle kunna inträffa, att dylika mål, hvilka ej skola komma till svenska riksdagens kännedom, dock genom norska statsrådet, som eger skyldighet att meddela norska storthinget sina protokoller, skulle blifva detsamma delgifvet. Bankoutskottets memorial, om eftergift af 75 proc. utaf kassaskrifvaren ÅA. Bagges betalningsskyldighet till riksbanken för den förlust, som densamma tillskyndats genom de Gagnerska lånehandlingarne, för hvilkas riktighet Bagge på god tro gått i ansvar, bifölls. Likaså statsutskottets utlåtanden nr 18—26, med undantag at ur 22 mom, b, angående k, m:ts proposition om beviljande at vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar, hvarom diskussion uppstod. För afslag talade hrr OC. G. Mörner, Sprengtporten, Adam Raab och von Koch, hvilken senare, enär meningarne syntes alltför delade, föreslog återremiss, hvarom hrr Gegerfelt och Funck förenade sig. För bifall talade hrr Wern, C. Ekman, Brun, Caspersson, Rydin och Bergström. Hr 4. Mörner väckte förslag om, att det omtvistade mom. i så måtto skulle ändras, att k. m:t skulle ega rätt att bevilja de äskade förmånerna intill 1873 års slut. Hr C. Ekman förenade sig om detta förslag, men resultatet blef att atlåtandet nr 22 mom. b blef till utskottet återremitteradt. Andra kammaren började sitt förmiddagssammanträde med behandling af statsutskottets utlåtande angående utgifterna å riksstatens femte hufvudtitel, hvaraf afslogs första punkten, hvari utskottet afstyrkt bifall till regeringens anhållan om anslag af 6,400 rdr till underingeniörer vid marinivgeniörstaten. Chefen för sjötörsvarsdepartementet, hr Leyonhufvud, sökte visserligen ådagalägga behöf.igheten af detta anslag, men kammaren ville ej lyssna. härtill, utan godkände utskottets mening på yrkande af hrr Posse, Palander och Jan Andersson, hvilka bland annat anmärkte att det beror på regeringens eget beslut att stilla båtsmanshåll på vakans, hvarigenom medel kunna åstadkommas för ej blott ifrågavarande ändamäl, utan äfven för andra, der uågan personaalförändring befinnes önskvärd. Då första kammaren förut beviljat anslaget, kommer härom gemensam votering att ega rum. Nästa punkt i utlåtardet, som gaf anledning till öfverläggning var den, hvari utskottet äfven afstyrkt det af regeringen begärda anslaget af 30,000 rdr till extra maskinister och extra arbetare. Afven för att förorda detta anslag, som förut af första kammaren blifvit bifallet, upp trädde hr Leyonhufvud, understödd af hrr Adlersparre och Mannerskantz, men på yrkande af hrr Posse och Palander blef utskottets beslut äfven kammarens, hvadan alltså denna fråga också blir föremål för geuwsensam votering. Beträffande åter utskottets förord för ett anslag af 5,400 rår till arvoden åt minafdelningens personal, mot hvilket samtliga utskottsledamöterna trån